Monday, March 11
Äntligen har jag spring break. Det kommer så välbehövt. Trots lov har mina onda professorer givit oss inlämningar. Dessutom har jag ett stort macroekonomi-prov veckan efter lovet, så jag måste plugga lite varje dag.
Så här såg köksbordet ut ikväll.
Jag hann även med ett träningspass idag. Så här såg passet ut med 10 min time cap. Jag kom igenom 157 reps innan tiden tog slut. Jag hade dessutom fem minuter på mig att göra de 100 hoppen för jag var i det första av två heat, och de andra heatet började efter fem minuter. Skönt med lite press, då ger jag allt! Jag gjorde decline push ups istället för HSPU, då jag inte lärt mig "kipping"-tekniken ännu. Har heller inte fått in tekniken för kipping toes to bar, men snart så!
100 box jumps (24''/20'')
50 Toes to Bar
25 HSPU
-----
Hur som helst. Jag tycker det varit lite tråkigt att blogga på sistone, så nu ska vi ändra på det. Jag tänkte att jag skulle ställa några frågor till i er i slutet av varje inlägg! Det betyder att ni kommenterar mer, men mest av allt så får jag veta mer om er!
1. Viken träningsform föredrar du? Tyngdlyftning, jogg, crossfit, zumba, etc..
2. Har du några mål för tillfället? Vad är dem och när är din deadline? Skola/jobb/tränings/livs-relaterade! You name it!
My best friend's birthday
Usch vilken lång dag. Jag startade dagen med ett prov som gjorde mig helt slut i skallen. Jag kom hem från skolan och somnade i två timmar. Dock fick jag så här på kvällskvisten något ryck och städade huset. CJ jobbar eftermiddag/kvällar nu, så jag har varje kväll för mig själv. Ganska skönt!
Imorgon är det sista dagen innan spring break. Det kommer så lägligt! Imorgon är det dessutom CJ:s födelsedag. Grabben fyller 22! Vi kommer gå ut på lördag och fira honom, då han jobbar imorgon och fredag.
Så här slår man in paket när man är fattig college student och inte har råd med inslagningspapper...
Idag bokade och betalade vi även för vår fotograf till bröllopet. CJ fick sin vilja igenom och vi bokade även engagement photos... ååh, paniken kommer krypandes. Det är så amerikanskt. Vi ska ta solnedgångsfoton och foton på oss när vi håller i skyltar med "vårt" datum. Man måse vara snygg och le och vara sådär romantiska. Jag känner mig själv och jag kommer vara stel som en pinne och dö för jag skäms så mycket. Ugh!
I have waited so long for you, pull-up.
Ni vet hur jag skrev förra veckan att i mars så skulle det hända? Idag hände det. Jag satte min dead hang (strict) pull-up. Inga band. Inga hopp. Bara en fet pull-up. Det tog emot, det var tungt, men hakan var över stången! Jag är nu livrädd för att prova igen. Tänk om jag provar igen och så går det inte? Hehe.
Double Tabata i dagens WOD. Jag Rx:ade och körde double unders fast jag är värdelös på dem. Jag får, på en bra dag, in ungefär 15 stycken, sedan trampar jag på repet, hamnar i otakt osv... jag måste jobba på dem. Jag menar, kolla mitt score jämfört med Jill. Hon trasslade ingenting på sina double unders. En annan av tjejerna fick över 400. Måste jobba på dem! Såg riktigt fram emot back squats också. Tre sista setten var 123# vilket är 90% av min one rep max. Bra träningsdag!
När jag körde hem var det bilkö så långt ögat kunde nå. Någon hade kört rakt in i ändan på någon annan, så den påkörda bilen var totalt ovanpå den andra. Tog upp två filer och i rusningstid var det inget som gick snabbt...
CJ har nu börjat jobba kvällar så jag är ensam för middag. Idag stekte jag fläsk och gjorde mos på sötpotatis. Supergott!
Fck yes!
Igår hände det. Jag tryckte 100+ lbs över huvudet! Here's the story: min överkropp, speciellt axlar, har varit väldigt svaga. Det är väldigt mycket mentalt, jag tror att jag inte kan, därför går det inte. Hur som helst. Igår gjorde jag strikta hand stand push up's nästan utan några problem alls, jag behöver inte längre ta i för kung och fosterland. Kände mig jävligt taggad på att göra Clean and Jerk's i tio minuter för att hitta 1 rep max efter det. Så där är jag, på sista rundan, och jag sätter min jerk på 108# !!! De må inte vara mycket för många CrossFit tjejer, men jag är så jäkla glad att jag kommit över 100 lbs. Mitt förra PR var 98#, så det var ju liksom 10# till!
Jag var dock väldigt trött efteråt, och middagen dagen innan var skit, så jag presterade inte lika bra under WOD:en. Sprang 2 miles (3.22 km) på 16:02. Det är 5:01 km/h. Visserligen är det inte skitsakta, men det var så kort distans att jag tycker jag skulle varit snabbare. Jag var tredje sista att komma i mål (hälften av de som var på passet var competitors, jag skyller på det också.) Hatar att komma sist eller nära botten. Hatar. Prestationsångest gånger en miljon.
The last few days
Här börjar jag mina morgnar på tisdagar och torsdagar. Jag har matte på morgonen, och i mattebyggnaden finns ett litet cafe som säljer Starbucks. I tisdags lyxade jag till det med att köpa en kaffe!
Så här såg jag ut här om dagen. Jag har lärt mig locka håret med plattången på tio minuter. Kanske en bra skill att ha, vad vet jag...
Vi har fått nya linnen på gymmet. Älskar baksidan: det är skrivet precis ovanför rumpan! Hade den på mig på gymmet igår och kickade butt. Gårdagens WOD var en parter WOD.
20 Minute AMRAP (as many rounds as possible) with a partner:
5 SDHP (95/63)
10 Hand Release Push-ups
15 Air Squats
Jag och min partner fick ihop 18 rounds + 26, rx'd. Satte nästan mina kipping hand stand push up's, och jag är två centimeter från att sätta dead hang pull-up. Det är mitt mål i mars. I mars så händer det!
The Endless Question
Jätte kul! Grattis! Men en fråga (Vet att jag låter ganska negativ nu, menar absolut inget illa) men tycker inte du att det är väldigt tråkigt att du fått ge upp allt medans CJ inte behövt ge upp något? Du bor halva jordklotet bort från din familj och släkt, du får betala hundratusentals kronor på din utbildning som du inte behövt betala annars, du är inte medborgare i landet osv.
Tycker jag det är tråkigt att bo långt ifrån min familj och mina vänner? Ja. Längtar jag hem ibland? Ja. Längtar jag ihjäl mig efter min kärlek när jag är i Sverige? Ja. Det är så här det är att ha sitt hjärta i två länder, och så kommer det alltid vara. Grejen är att man kan inte tänka så hela tiden. Man kan inte tänka på vad man "gett upp" eller inte har, då hinner man inte leva.
Man kan se det som att jag givit upp massa saker, men jag har faktiskt gjort ett aktivt val att flytta hit och plugga. Jag har valt att gifta mig med CJ. Jag har valt att dela mitt liv med honom. Att flytta till Sverige i framtiden är inte något som är uteslutet, men just nu är vår framtid här. Angående skolan så har de flesta studielån nu för tiden, det är inget jag oroar mig alldeles för mycket över.
Jag har turen att ha en fantastisk familj och släkt som stöttar mig i mina beslut. De uppfostrade mig till att våga göra vad jag vill - våga flytta över andra sidan jorden, våga satsa på kärleken i ett annat land även om det innebär att jag kanske får mitt hjärta krossat. Våga vara ensam i stora världen, våga vara ledsen, våga vara glad. Aldrig någonsin har de fått mig känna skuld för att jag är här och de är i Sverige. De är så glada för min skull att jag lever det liv jag gör. Och jag är också så otroligt glad att jag gör det.
Självfallet är det tråkigt att inte kunna promenera hem till min bästa vän när jag har en dålig dag. Självfallet är det tråkigt att inte kunna krama mamma och pappa på deras födelsedagar. Men jag vaknar mitt i natten av sms från min bästa vän, jag pratar min familj dem på skype och facetime, och de känns inte så långt borta. Vi pratar så ofta att det inte är en stor recap som måste göras, vi pratar om våra vardagar precis som vanligt.
Även om jag "givit upp" mycket, så har jag vunnit så mycket. En kille jag aldrig trodde jag skulle träffa. En kille som älskar mig för den jag är. Han är min bästa vän, och en av mina vänner i Sverige talade nyligen om för mig att jag "aldrig kunde träffa en bättre kille än honom, jag hoppas du vet det." Jag har en extra familj här borta. Människor som inte behöver älska mig, men som gör det. Jag har träffat fina vänner som fyller tomrummet i hjärtat när saknaden efter mina vänner blir för mycket. Jag har lärt mig otroligt mycket i skolan och knutit kontakter för framtiden.
CJ och jag är totala motsatser, men vi funkar så bra ihop. Han har öppnat mitt stenkalla hjärta och fått mig att bli lite mer känslosam, han har lärt mig att tro på mig själv då jag inte haft mycket hopp, och han stöttar mig i allting jag väljer att göra. Han får mig att känna mig som den lyckligaste tjejen i världen, och jag ångrar inte en sekund att jag bor här. Men det betyder inte att jag inte älskar mina föräldrar och mina vänner i Sverige. I en perfekt värld bor vi alla i samma land, men tyvärr kan man inte ha allt.
Bröllopsplaner
Att planera ett bröllop på en tight budget är inte att leka med! Vi är lyckligt lottade då min mamma kommer stå för maten, men det är ändå mycket pengar som går åt. Vi bestämde vårt datum i augusti förra året, så vi har ett helt år att spara pengar och dela upp kostnaderna. Vi har redan belalat depositionen och hyran av golfklubben, så det är skönt att ha den kostnaden ur vägen.
Imorgon skall vi träffa vår fotograf; vår bröllopsplanerare känner henne och vi har fått en bra rabatt, vilket är otroligt hjälpsamt. Är det något jag snappat upp från andra "brudar" så är det att det är värt att investera i en fotograf, det är ju ändå foton man har resten av livet!
En annan enorm hjälp är CJ:s mamma som betalade för min klänning. Hon kommer även stå för min bukett och min brudtärnas bukett, samt rehersal dinner. Men smågrejerna som: stolsskydd, officiant, hår/smink, CJ:s kläder, wedding favors, osv blir en del när man räknar ihop det... det vi väljer att inte betala för är alkoholen. Vi betalar för att ha en bartender under kvällen, men gästerna får betala för sina egna drinkar. CJ dricker inte över huvud taget, och jag dricker inte direkt speciellt mycket, så jag tycker det är onödigt att lägga pengar på en öppen bar.
Jag vill inte berätta allt för mycket, jag vill att ni skall kunna se fotona sedan, men vi kommer ha ett litet bröllop; 50 personer är inbjudna, men alla kommer inte kunna komma på grund av resan från Sverige osv. Det kommer som sagt vara på en golfklubb - ceremonin är utomhus (det kommer vara steeeekhett!), och mottagningen är inomhus. Vi kommer även ha en candy bar som ni ser ovan :)
Ripley is a big brother!
Idag hälsade vi Axel välkommen till familjen! Vi har gjort en massa googlade och research, och till slut kom vi fram till att en till shepherd av något slag är vad vi ville ha som bror till Ripley. Axel (uttalas äxel), är 8 veckor gammal och troligvis en blandning av Schäfer och Belgian Malinois. Han kommer växa in i sina enorma tassar och väga ungefär mellan 60-75 lbs, så ungefär lika stor som Ripley. De är generellt mindre än en schäfer, men väldigt intelligenta och aktiva. Bra match för Ripley!
På väg till veterinären för rutinkoll efter vi hämtade honom!
Här sitter han i vagnen!
CJ börjar nytt jobb på måndag, han kommer jobba eftermiddagsskift; jag går i skolan på morgonen, så det kommer alltid vara någon som är hemma med honom under dagarna nu när han är så liten. Vi hade allra helst skaffat en äldre hund, men denna kille var inte i ett bra hem så vi tog honom ändå. Han är väldigt smal, vi undrar om han inte fått tillräckligt med mat tidigare. Han är otroligt lekfull, och Ripley får nu igen för allting från när han var valp! Ripley har tagit omställningen bra än så länge, dock så förstår Ripley inte riktigt hur liten Axel är, allra helst inte när de leker med varandras tassar.
Depressed Dog
Denna kille är deprimerad. När CJ:s mamma kom och hämtade Brody så stod han vid dörren och gnydde. Sedan dess har han bara legat på soffan. Han vill inte gå på promenad, han vill inte leka, han vill inte göra någonting! Förhoppningsvis så piggar han upp sig snart!
Mina linnen och bh:ar har suttit tight på sista tiden. Jag trodde jag gått upp i vikt (jag väger mig inte), men byxorna sitter som de ska. Tog en bild och jag har fått mer muskler på ryggen! Jag är sååå nära på att sätta min dead hang pull-up, sååå nära! Satte dessutom nytt PR på front squats igår. 138 lbs. Skulle tippa på det är mer än min kroppsvikt (tror jag väger kring 130-131 lbs). Jag försökte på 143# två gånger, men orkade inte upp hela v vägen. Nästa gång!
Här är nya Crossfit-skorna. Sitter bra än så länge! Nu ska vi snart iväg med Ripley till Cave Creek Regional Park. De har några ba hiking trails där uppe, och vädret är toppen idag: 26 grader!
Be careful making wishes in the dark
College kommer ta död på mig. Jag hade två prov i början av veckan och en miljon inlämningar. Jag gjorde skitbra (ja, tooting my own horn) ifrån mig på bokföringsprovet om aktier. Så skönt! Jag ska snart iväg till skolan så vi får se hur det gick på provet i makroekonomi. Mellan skolan, gym, och två hundar har jag haft noll tid att blogga.
Jag köpte äntligen ett par Nanos 2.0. Visar dem senare när jag inviger dem på Crossfiten idag. Dagens WOD är burpees. Känns inte som att det är värt att gå, för jag kommer säkert ändå bara svära och grina.
Här har ni en låt från mina teenage favorites, Fall Out Boy. De släpper nytt album och den här låten är catchy!
Två hundar?
CJ tjatar och tjatar om en till hund. Jag är absolut inte emot det - men, det är så många detaljer. En valp måste tränas (det har vi inte tid med just nu om inte CJ lägger om sitt schema), de måste försäkras, skall man resa bort är det svårare att skaffa hundvakt till två stycken, och det är svårare att hyra boende med två hundar (varav en är pitbull-mix).
Men, jag har några funderingar. Vi har under en och en halv vecka haft en annan hund hemma med oss, och Ripley har haft så kul. Det har inte varit separationsångest när vi åkt (det har alltså inte tuggats på saker eller inga filtar nedrivna till golvet). Han är supertrött hela tiden, eftersom de leker konsant. Han är inte lika "på" mig och CJ, alltså, han behöver inte lika mycket uppmärksamhet.
Jag förstår såklart att han är uppe i varv nu i början, och jag kan tänka mig att efter någar veckor med en annan hund så lugnar Ripley ner sig igen. Men är det någon av er som läser som har två hundar? Hur tycker ni att det går? Tror ni att Ripleys separationsångest skulle bli bättre? Ripley är väldigt väl uppfostrad och att promenera honom är inga problem - men hur är det att promenera två stycken? Hunden vi vaktar är inte tränad väl på koppel och promenader är rena tortyren för mig.
Jag har frågat några vänner som har flera hundar, och de sade att det var lätt som en plätt att ha två. MEN, dessa individer promenerar inte sina hundar dagligen, och det är inte mycket fysisk eller psykisk stimulans involverat alls. Vi tar ju med Ripley överallt där vi kan - uteserveringar, dagsresor, hiking, familjeevent osv... vissa här lämnar ju hundarna ensamna hemma över natten - det är ju helt sjukt!
Självfallet är det inget lättfattat beslut alls (och en hund är tillräckligt med jobb!) Men, en till hund kommer vi att skaffa i framtiden, frågan är bara hur nära i framtiden? CJ har ofta haft två hundar i familjen, men de har inte dedikerat speciellt mycket tid till dem. Ripley å andra sidan är väldigt aktiv och har mycket energi, så det skulle ju vara plågeri att inte ge honom den tid och stimulans han förtjänar.
Så, min fråga till er: hur är det att ha två (eller fler) hundar?
Årets förkylning
Jag åkte på en riktigt förkylning i veckan. Jag börjar äntligen bli bättre, så idag tog jag tag i saker och tog mig ut för att uträtta ärenden. Jag och CJ käkade lunch tillsammans på the Pita Pit, sedan stack vi och handlade mat. Hans high school brottare är klara för säsongen nu, så vi kommer äntligen ha lite fritid tillsammans. Dock så startar CJ ett nytt jobb om två veckor, så då kommer vi inte alls ses något alls under veckorna. Tråkigt!
Dessa killar har så kul tillsammans - de lekar hela hela tiden. Nu har de dock somnat på soffan! Som ni ser så finns det ingen plats för CJ... hehe.
Och så här glad var jag att min förkylning börjat bli bättre. Kvällen har spenderats med att rosta mandlar och adressera bröllopsinbjudningar...
Tusen Tack!
Tusen tack för era kommentarer och gratulationer! Bilden jag lade ut på Facebook fick över 100 likes - inte trodde jag så många skulle glädjas åt mig och CJ. Så ett innerligt tack!
Var ska vi börja? De som känner mig vet att jag inte är tjejen som planerat mitt bröllop sedan jag var liten. CJ sade till mig när vi pratade om våra löften "you possess the romantic capacity of a rock!" Hade jag fått det som jag ville hade det då inte varit mottagning, vit klänning och bridal party - men nu blir det hela köret. Klänning, blommor, brudtärna, best man, rehersal dinner, golf club. Jag är redan skitnervös! Men som CJ sade, ska vi göra det ska vi göra det ordentligt!
Och så många val man ska göra?! Servetter, dukar, menyn, musik, inbjudningar, hår, färgkombinationer. Som tur är så är en av mina tjejkompisar event/bröllops-planerare/kordinator, så hon planerar hela grejen gratis åt oss. Vilken otrolig hjälp det är!
Once in a lifetime
Kommer ni ihåg när jag sade att 2013 bjuder på trevliga överaskningar? I sex månader har vi hållit detta från alla utom de allra närmsta, men nu så vet ni! Jag har flera gånger sagt hur mycket jag har att göra, och denna planering och trixande tar upp en del tid. But the cat's out of the bag now!
(Suddig inbjudan då vi inte vill att oinbjudna gäster på CJ:s sida av familjen skall kunna ta sig till ceremonin.)
(Suddig inbjudan då vi inte vill att oinbjudna gäster på CJ:s sida av familjen skall kunna ta sig till ceremonin.)
Puppy love
Christopher:s mamma och man åkte till Maui idag, så vi tar hand om deras hund under tiden. Jag har bott med Brody förut, men han har fallit ur sina "tränade" vanor och blivit en riktigt brat. Hur som helst. Igår vägrade han sova, jag antar att omställningen blev stor och han var nervös, han sprang runt i sovrummet HELA natten. Det är så klart förståeligt att han blev orolig, men, han vägrar lyssna på CJ som ändå uppfostrade honom? Konstig.
Jag har sovit totalt fyra timmar inatt, då resterande tiden har försökt gått ut på att lugna ner stackaren. Killen är dessutom lite större än Ripley, han väger ca 70 kg, och det är så kul när han försöker gå ut genom hundluckan!
Igår så kom mitt intagningsbrev till the Honor Society. Jag valde att gå med, ändå, eftersom man inte behöver gå på möten... hehe. Så länge jag behåller bra betyg så är det ju något som är bra att ha! Man får tillgång till stipendium och lite annat.
Och så här såg jag slutligen ut idag. Jag var så trött imorse att jag bara slängde på mig glasögonen och lite läppglans (jaja, håret är fixat sedan igår.) Men jag duger i krig!
Human clothes
Lite nu och då trillar det in kommentarer om hur jag klär mig. Ointressant med en släng av casual. Idag så jag ut så här, jag dokumenterade det för er så ni skulle få se en gång för alla. Jag står på vardagsrumsbordet för det är den enda spegeln vi har så jag kan se hela mig (men jag måste alltså stå på bordet, hehe.)
Mörkblå jeans från Gina Tricot, Röd/vit-randig top från Forever 21, kavaj från Forever 21, röda ballerinaskor frå någon butik i Gävle, och väska från Steve Madden. Done and Done!
Skottlossning och death by air dyne
Igår trillade det här mailet in i min inbox. Skolan har ett alert system så de skickar ut mail när något händer på campus (strömavbrott, bilolycka etc.) Igår var det skottlossning på bensinmacken bredvid skolan. Jag åkte förbi på eftermiddagen och det stod säkerkligen 10-12 polisbilar på området. Tydligen var det drogrelaterat (surprise!), och en kille hade skjutit ner en annan - det obehagliga är att jag träffat och konverserat med skytten. Usch.
Sedan var det dags för fredags-passet på gymmet. Älskar att träna på fredagar, det är så avslappnat. Passet var inte avslappnat. Vi var i team på tre personer, så en rodde, en cyklade, en vilade, och så roterade vi så. Det tog oss 36 minuter (varje person var tvungen att göra klart alla moment). Så himla jobbigt! Mådde illa efteråt, och jag har ingen aning om hur jag lyckades köra hem från gymmet.
Nu ska jag äta lite lunch, sedan ska jag ut en sväng. Jag har några ärenden att uträtta. Christopher är på turnering hela dagen - hans brottare har kvalificering för stat-turneringen just nu. Om de placerar så blir det en tripp till Prescott nästa helg.
Arizona cold and shattered glass
Visserligen bor jag i en öken, men det blir riktigt kallt på nätterna. När jag skulle till skolan i tisdags så fick jag dock skrapa rutorna! Mina vindrutetorkare funkar inte heller, så jag fick ta vantar och torka bort vattnet. Redneck, me?
Igår när jag diskade så skulle jag ställa ner locket till pannan på spisen. Av någon anledning så hamnade locket på kanten, och sedan sade det bara klirr och den gick i tusen bitar. Glas överallt! De fortsatte att spricka när det låg på golvet så jag stod superstilla till det slutade. Ripley var ute på baksidan, som tur var, då hela köket var fullt av glas. Jag är så klantig.
Igår på morgonpromenaden fick vi besök av den här prärievargen. Jag pratade med en av kvinnorna i området och hon sade att flocken som bor här har mellan 10-12 medlemmar. Kul. De tar små hundar om de får tag på dem, men Ripley är ungefär lika stora som dom själva, så förhoppningsvis lämnar dom Ripley ifred.
Nu måste jag åka iväg till skolan igen. Jag har Macroekonomi som sista lektionen för veckan, jag är så trött i skallen. Ikväll ska jag iväg på CrossFit; jag måste även köpa nya skor för CF, men det är så dyyyyyrt.
A Rainy Sunday
Vår bruna baksida kanske blir grön nu när det regnat? Det har regnat hela dagen igår och idag.
Det har varit en typisk söndag. Jag har tvättat kläder, kört diskmaskinen, städat, handlat, tagit en tupplur och promenerat Ripley. Nu väntar jag på att köttet i crock-pot:en ska bli klart så vi kan äta middag så småningom. Christopher och Ripley sover på soffan; Christopher tog ledigt från jobbet den här veckan och så åkte han så klart på influensan! Han har varit jättesjuk hela veckan. Tråkigt! Jag sitter med en ansiktsmask och ska snart måla naglarna hade jag tänkt, sedan ska jag mysa framför How I met Your Mother i soffan med mina killar.
Skola skola skola
Vädret i Phoenix är toppen just nu. Det behöver inte vara varmare, inte kallare. Det är så skönt att promenera Ripely på eftermiddagen i shorts och t-shirt. Han kan även vara ute utan att dö av värmeslag!
Som ni ser så har jag inte uppdaterat lika frekvent. Det är bara andra veckan i skolan men de har givit oss jättemycket att göra redan, så klart. Efter skolan pluggar jag och sedan sticker jag till gymmet, sedan är det inte mycket kvar av dagen. Nu väntar jag på att CJ ska komma hem, han är iväg på brottarmatch med sina high schoolers. Jag är vrålhungrig men jag ska snällt vänta att käka middag till han kommer hem. Åh, igår gjorde jag kött i vår crock pot (långsamkokare?) för första gågen. Jag vill aldrig mer laga vanlig mat. Släng i köttet på morgonen, klart på kvällen. Ät! My kind of cooking.