Emilia Jansson - college i USA - Arizona

I tisdags körde jag ett äckligt bröstpass med PT:n, igår körde jag hemmaträning och värken i benen idag är galen, och idag körde jag axlar med PT:n igen. Vi får se om jag kan röra mig imorgon... hehe

I morgon kommer Malin! Hon var även här och hälsade på mig när jag var utbytesstudent. Vi tog en tripp till Kalifornien då, och nästa vecka gör vi det igen! Så idag ska jag städa hela dagen, och tvätta lakan och handdukar. Igår så ångtvättade (heter det så?) vi även heltäckningsmattorna - Ripley bestämde sig för att käka på sin kon (den som hindrar honom från att tugga på sina stygn) och sedan spy upp det han käkat på mattan. Gross. Så nu är mattan både ren och luktar gott!

Det är äckligt varmt här borta, ungefär 42 grader. Jag är yr mest hela tiden även fast jag dricker litervis med vatten; Ripley vägrar gå ut om det inte finns skugga och vi kan absolut inte ha dörrarna öppna för det blir som en bastu. Vad betyder detta? Att vår elräkning redan ligger på över 600 spänn (en vecka kvar innan nästa räkning påbörjas) för A/C:n måste gå konstant. Vi har så liten lägenhet att vår elräkning brukar ligga kring 350 kronor i månaden. Jag antar att det blir nudlar fram till september... hehe, skämt åsido! Men varmt, det är det allt!

Här har ni en rolig artikel om sommar i Phoenix:

Ja, det är samma koncept som att betala för ett billån. Första gången vi var och tittade på bilen ville de sälja den till oss för ett högre pris, vilket betyder att betalningen av lånet, månadsvist, hade varit mycket högre - det var därför vi tackade nej. Det var över vår budget. Eftersom det är desperata tider i USA:s ekonomi just nu så gör säljare allting för att sälja bilar; de ringde oss igen och hade sänkt priset på bilen och därav blev månadskostnaden på lånet lägre.

Vi har dock haft lite problem med däcken och hjuldämpningen i fram då däcken är för stora för bilen - likaså så håller de på att ändra räntan på lånet hela tiden, så vi är inte så himla nöjda med hur saker hanteras. Kort och gott så har CJ blivit godkänd som låntagare hos firman och olika banker, så nu "tävlar" bankerna om att få finansiera det - alltså, låna pengar till honom (bankerna "tävlar" om kunder då de behöver pengar asap). Dock så kan de (banken) tvinga upp räntan en eller två procent, och det är upp till bilfirman att kompromissa ner den till vad de förhandlat i våra dokument. (Jag lovar, det här är det mest komplicerade jag varit med om... jag har lärt mig så mycket om finansiering av lån i USA i helgen....)

Vi vet inte riktigt hur vi ska göra än, om vi vi behålla bilen, byta in den mot en annan, eller lämna in den (med handpenningen tillbaka). CJ har inte skrivit på det absolut sista bank-pappret ännu, utan det ska han göra senare i veckan när räntan är helt fastlagen - så vi får se hur det blir. Ska vi betala så pass mycket som vi gör för bilen så ska allting vara rätt, och garanterat!

Trygg Hansa studerande utomlands, och den amerikanska försäkringen kostar $1000 per läsår, alltså $500 per termin.

Vi har blivit bilägare till en 2010 Dodge Charger! Ni som är vän med mig på facebook eller följer mig på Instagram vet säkert redan, men här har ni bilen! Vi var och tittade på två olika bilar, en 2007:a och en 2010:a igår. Den förstnämda hade fel motor med för mycket problem, och den här var alldeles för dyr. De ville ha för mycket pengar i månaden, så CJ tackade nej och gick hem. Tre timmar senare ringde dem och sade att de kan möta våra krav, så vi åkte ner igen och tittade. Efter fyra timmar hos bilförsäljaren och massa kompromisser skrev CJ på papprena och blev bilägare. Han fick en otroligt bra ränta för att vara 21 år och köpare första gången. Jag står inte med som ägare på pappret då jag varken har kreditkort eller Credit Score (kreditvärdighet) i det här landet. CJ:s första bil (Ford F250 från 1972) är inte gjord för att köras varje dag och den har börjat lägga av på oss nu, så det är så skönt att ha en bil vi kan förlita oss på. Men lite läskigt är det allt!

LCHF är ett jobbigt ämne tycker jag. Jag har själv provat LCHF i kombination med träning, och jag gick ner några kilo i vikt. Jag körde inte strikt, utan hade en dag då jag åt vad jag ville. När det kommer till kritan så var det inte riktigt min grej; dock så vet jag att andra tycker att LCHF är jättebra! Min mamma har käkat LCHF i tre år, och hon gillar livsstilen och har gått ner i vikt. Jag tror dock att det är individuellt; jag föredrar att äta kolhydrater - dock inte jättemycket av dem! Jag tror att för mycket kolhydrater inte är bra för oss, men jag tror inte heller på att utesluta dem helt utan välja rätt typ av kolhydrater. Sedan är vi alla så olika som personer; för mig funkade inte LCHF men det funkar för andra - så det är verkligen individuellt. Det skadar ju aldrig att testa. Det forskas även mycket angående LCHF och vi får se vad forskningen säger om det i framtiden.

Jag är bara med enstaka gånger. Jag är med i deras konditiondel, inte själva brottningen.

Nej, bara enstaka fraser och ord.

Både och. Min amerikanska sjukförsäkring är bra, men täcker inte allting. Då har jag den svenska som backup. Men när jag varit till läkaren de senaste gångerna så har jag använt min amerikanska sjukförsäkring. Det enda jag betalar är $25 i besöksavgift, resten täcks av försäkringen.

Jag har inte bloggat om CJ på ett tag så jag kände att det var dags för ett inlägg om världens bästa kille. Så här kommer några saker som ni troligtvis inte vet om min bästa amerikan. Jag är så lyckligt lottad; vi är så olika men ändå så lika och på något sätt så funkar vi så bra ihop. Jag får många kommentarer om folk som undrar om vi bråkar mycket och vad vi bråkar om. Jag skulle inte säga att vi bråkar mycket, men vi diskuterar vilt ganska ofta då vi inte alls ser eye to eye med vissa kulturella skillnader. Men CJ har fått mig att se andra perspektiv, och jag har fått honom att se andra perspektiv. Det är verkligen intressant att vara med någon från en helt annan kultur med andra ideal och normer.

- Han är väldigt duktig på att laga mat, allra helst kött!

- Han är otroligt organiserad i sitt jobb. Hemma? Not so much.

- Han är en väldigt bra bilförare, med ett stycke road rage emellanåt.

- Matte och science är definitivt hans starka sidor. Han gör min matteläxa och mitt science projekt medan jag rättar  engelska-uppsatserna.

- Han kan se samma film om, och om, och om igen.

- Han är envis som tusan, och det är jag med. Träningspassen tillsammans är nästan os-finaler i tävlingsandan.

- Han har en jävla pli på sina brottare och är otroligt dedikerad till ungarna som verkligen vill lära sig.

Jag vill ha glasssss. Jag ligger i soffan och tittar på Along Came Polly. Jag har läst alla bloggar och bläddrat igenom alla tv-program, det finns ingenting att göra och CJ är på jobbet. Och det här blogginlägget är onödigt.

Jag vaknade vrålhungrig i morse. Eftersom det är fredag tänkte jag slå på stort och göra amerikanska fullkornspankakor med blåbär. Det blev helt okej, men recept behöver definitivt några modifieringar inför nästa gång. Den här veckan har jag fått mycket gjort: jag har fixat alla papper från skolan som jag behöver för att söka studielån, och jag har även sökt studielånet för nästa läsår! Jag har köpt en ny kabel till skrivaren så den fungerar nu igen (Ripley tuggade sönder den när han var liten...) Sådana där tråkiga saker som måste göras. Nu har jag dock åkt på halsont igen, så idag ska jag ta det lugnt. Jag ska åka till djuräffären och köpa en kon till Ripley så han inte slickar på sitt sår. Han kommer se så rolig ut. Snart kommer även vaktmästarna för området och fixar duschen, det har blivit stopp! Hehehe... jag slipper fixa det i alla fall!

Ripley var inte glad när vi hämtade honom hos veterinären idag. Han kastrerades, microchippades, vaccinerades och fick klorna klippta. Allt för 59 dollar istället för 669 dollar - thank god för försäkringen! Nu ligger han utslagen på soffan, han är fortfarande lite dåsig från anesthesian (kommer inte ihåg vad det heter på svenska!). Han hade en liten söt bandana på sig som han fick av doktorn, men den gillade han inte speciellt mycket...

Jag försöker förbereda mig mentalt för träningspasset med brottarna igen. Jag har nyss facetimeat med mamma, jag längtar så till hon kommer hit i juli! Och om en vecka kommer Malin! Mindre roligt är det att Ripley ska kastreras, microshippas och vaccineras imorgon, så han kommer vara hos veterinären heeeela dagen.

Träningsvärken i ryggen är plågsam! Tänkte att simma några vändor skulle hjälpa. Not so much. Hehe. Imorgon blir det träning med brottarna igen, pray for me!