Emilia Jansson - college i USA - Arizona

Hej! Jag har pluggat som en tok idag, jag har matteprov på fredag. Dessutom har jag typ sju uppgifter som ska vara inne på torsdag, och det kommer ju inte hända.. Nåja. Nu ska jag lägga mig i sängen och titta på Glee, sen sova!

Godnatt.

Vi är hemma i Sverige. Phoenix är också hemma. Så jag kan inte bara säga att jag är hemma. Nåja. Jag är jättetrött så nu ska jag sova. Imorgon väntar skola. Jag orkar inte tänka på allting jag måste ta igen. Nåja. CJ ringde nyss och sade godnatt. Sju veckor kvar till vi ses. Varje gång är det jobbigare och jobbigare att åka. Men snart är vi halvvägs igenom det här. Godnat <3

Vi åker hem på måndag. Vi vet att flygbolagen flyger till Europa nu, United började flyga till Europa igår och alla flyg är fulla så vi blev bokade på ett plan på måndag, för det var den TIDIGASTE dagen vi kunde flyga ut. Förlåt mig, men vi vet mycket väl hur det ligger till med flygen, och snälla, tänk till innan ni kommenterar! Visst var det roligt att få stanna några dagar extra, men vi vill faktiskt hem till vardagen, också. Snälla, tänk till innan ni börjar gnälla i kommentarsfältet. (Du som frågade när vi åker hem, det här har inget med din kommentar att göra, så du vet :)

Moving on... idag har jag hängt ute i solen hela dagen. Hjärncellerna är lite trötta nu, så jag ska lägga mig i soffan och läsa Dear John. Slänger in några bilder från igår och idag.

Har en fråga:) Om man ska ringa till någon som man kanske känner som bor i USA från sverige.
Är det dyrt att ringa från sverige till USA eller tvärtom?
Ja, några amerikanska abonenter tar heller inte emot internationella samtal, så jag kan tex. inte ringa CJ från min svenska mobil, för det funkar helt enkelt inte för honom att ta emot det. Däremot kan du ringa till hemtelefon, men det blir väldigt dyrt. Det bästa är helt enkelt att köpa "prepaid international phonecard" där du får en PIN som du trycker in och så har du ett visst antal minuter att ringa för. Det är sådana jag och CJ använder oss av när vi ringer varandra. De kanske kostar mellan 50/100 kronor, beroende på hur många minuter du vill ha. :)

Igår var ingen bra dag. Jag hade en dålig dag och mycket har snurrat i mitt huvud på sistone. Hur som helst så har jag och Christopher haft en tendens att bli väldigt irriterade på varandra de senaste tre gångerna vi setts (december när han var hos mig, i februari och nu).

Småsaker har blivit stora saker helt plötsligt. Vi har aldrig varit ett par som bråkar som hund och katt, långt ifrån. Jag kan räkna på en hand de gånger då vi faktiskt bråkat.

Vi har alltid vetat att ett långdistansförhållande aldrig skulle vara en dans på rosor. När vi är tillsammans så är det något undermedvetet i oss som hela tiden spökar, som att vi måste spendera varje sekund med varandra, för ingen av oss vill ju åka hem och känna att man inte spenderade tiden väl tillsammans.

Vi spenderar så mycket tid att sakna varandra, så när vi väl ses så vill vi ju så klart ta vara på tiden med varandra. Men precis som i vilket annat förhållande som helst så är det inte hälsosamt att göra det.

Nu när vi umgåts så intensivt så har vi börjat irritera oss på varandra, men ingen av oss har sagt någonting, utan bara låtit det rinna av. Men tillslut kommer man till en punkt då det helt enkelt inte går.

Igår var en sådan dag då det bara vällde över för båda, och vi bestämde oss för att prata om det. CJ sa helt enkelt "jag är orolig för vad som kommer hända i det här förhållandet om vi fortsätter såhär."

Jag berättade hur jag känt med hans familj och han berättade hur han kände om allting, och mycket av det vi oftast är oense om har med kulturskillnader att göra. Han gillade inte det jag hade att säga, och jag gillade inte det han hade att säga. Men det behövdes.

Vi kom fram till att vi båda måste bli bättre på att göra separata saker, och komma över det där "vi spenderade inte tillräckligt mycket tid med varandra." För det gör vi visst. Vi måste också bli bättre på att göra saker tillsammans som vi båda tycker om, utanför huset. CJ är oftast så upptagen om dagarna att han bara kommer hem och vill titta på en film på kvällen, och jag hatar det.

Precis som vilket annat förhållande så måste man kompromissa och helt enkelt våga vara ifrån varandra. Jorden går inte under för att vi inte spenderar varje minut med varandra. Inget förhållande är perfekt, inget förhållande är en dans på rosor - men man ger heller inte upp för att det kommer något i vägen.

Vi får det att fungera även om vi bor på olika kontinenter, och det är inte underbart varje dag när vi är med varandra. Men det är så som det är, sådant är livet.

Idag känns det bra, men igår när vi satt ner i två timmar och pratade om allting som irriterat oss så kändes det bara hopplöst, då jag berättade hur jag kände om college och så. Det var inte roligt för CJ att höra att jag tvekade - och det är inte roligt för mig att känna så. Men idag känns allting så mycket lättare, då han vet hur jag känner och vi båda försöker förbättra det.

Det har varit stunder då vi båda tänkt att det skulle vara så mycket lättare att bara call it quits, åka till våra respektive hem och lägga allting bakom oss. Vissa tycker att det är den rätta saken att göra, men varför ska egentligen ett hav stoppa oss? Det finns många lätta utvägar, men man måste ta risker och kompromissa för att det ska fungera. Inget kommer gratis.

Jag vaknade brevid Christopher imorse och jag var fortfarande lika kär i den killen som jag var för ett år sedan. Jag är så lyckligt lottad att ha honom, även om våra kulturer och känslor inte alltid går hand i hand. Det gäller att göra det bästa av situationen.

I found a demon in my safest haven.

Hur kan det vara så jobbigt att vara där lite extra när du har din pojkvän där? borde inte det vara bra?
Visst är det roligt att få stanna några dagar extra, men det jobbiga är att jag kommer ha missat två veckor av skolan när jag kommer hem (om vi ens kommer hem då). Det blir liksom 11 dagar extra, utöver de 15 vi redan spenderat här. Dessutom är det fruktansvärt jobbigt att säga hejdå till CJ, ställa in sig mentalt att åka därifrån, sen gå igenom samma process igen. Nu är det andra gången vi kommit till flygplatsen, och fått vända. Dessutom har vi fått ringa runt och be om extra kattvakt, jag har fått ställa in massa saker, osv... nu vill jag bara hem och jobba ikapp allting jag missat i skolan och kunna ta det lugnt. Så ja, det "borde" vara bra att vara kvar i Phoenix, och visst föredrar jag det än att vara fast på en flygplats någonstans, men nu vill vi bara hem för det här är mentalt utmattande.

Vårt flyg var än en gång inställt, och alla flyg till Europa från Chicago, Denver, Newark och DC är fullbokade fram till den 26:e april. Så som det ser ut nu så är vi fast här till nästa vecka.

Det är så jäkla frustrerande och jag har gråtit och varit arg, men det finns inget att göra åt saken. Jag vill så gärna komma hem, men det går inte just nu. Nu får vi se om de öppnar upp fler flyg eftersom trycket är så stort, så vi kan komma hem tidigare... men just nu kan vi inget göra.

Jag har haft en underbar sista dag i Phoenix med munkar, poolhäng med Christopher, BBQ. Imorgon bitti åker vi till DC och förhoppningsvis kommer vi till Sverige snart. Slänger in en bild med avkapade huvuden eftesrom jag suger på att ta bilder.

Jag och Christopher har spenderat hela eftermiddagen i poolen. Till och med hundarna badade. Just nu är det +36 grader C ute! Nu sitter jag och käkar jordgubbar och ikväll ska vi grilla en äkta amerikansk BBQ!

Tack än en gång för era kommentarer. Tanken att bo på campus har slagit mig, men saken är att jag vill gå på ASU, och dorms på ASU är sjukligt dyrt. Likaså lägenheterna runt om campus. Så det har jag liksom uteslutit för att inte dra på mig allt för höga studielån osv... men jag menar, saker och ting kan förändras till jag ska på college, om det blir av. CJ kanske har flyttat ut och har eget ställe, man vet aldrig. Sen vet jag också att om jag bor på campus kommer jag nästan aldrig se CJ, då han kommer vara i the fire academy eller på en brandstation där han jobbar skift.

Vi får helt enkelt se vad framtiden har att komma med. Just nu är det bara att gilla läget. Mycket hinner hända innan hösten 2011.

Tack för era fina ord, och till er utbytesstudenter med jobbiga värdfamiljer, jag hoppas ni har det bra där ute trots kulturskillnader!

Tack för era fina kommentarer. Precis som jag sade innan så har jag valt att inte blogga om allt för personliga saker, det är mycket som händer runt om mig, och jag är inte alltid glad hela tiden. Det har varit en jobbig höst men det känns som att vissa saker vill jag inte dela på bloggen, det är trots allt ca 250 som läser varje dag.

Hur som helst så har jag precis packa om väskan och tagit ut massa saker, jag var 1,5 pound övervikt, vilket betyder att man måste betala $150. Det tänker jag då inte göra.

Den här vistelsen i USA har varit väldigt känslosam. Jag har valt att inte blogga om det här förut, för jag känner att blogga om någon annan person på ett språk som denne inte talar är respektlöst, men jag vill ändå skriva av mig iite grann.

Min fd. värdmamma har förändrats väldigt mycket sen jag var här på mitt utbytesår. Hon har börjat umgås i andra kretsar och nu handlar allting om pengar och materiella ting. Det här har börjat irritera mig så mycket att jag vet inte hur mycket jag klarar av.

CJ och jag har pratat mycket om hur det blir om jag kommer hit för att gå på college. Ska jag vara ärlig så tvekar jag på det nu. Här i USA blir jag så himla annorlunda behandlad av vuxna. Cindy och Big Joe behandlar mig mycket mer som ett barn och låter mig inte vara självständig.

Jag vet att det har mycket med kulturen att göra. I USA är det så att barnen har ingen rätt att säga emot, tycka till eller säga vad de tycker. Det är alltid de vuxna som har rätt, oavsett ämne och argument. Hemma blir jag behandlad som en 18-åring. Jag har min frihet, jag blir talad till som en vuxen, och jag kan argumentera med andra utan att bli tillsagd att jag inte har någon rätt att säga någonting för att jag är ett barn.

Jag är så himla less på att aldrig kunna få säga mitt i en argumentation. De ska alltid säga "men älskling, så är det inte alls. Det fattar du väl själv. Du är så ung" osv... Det blir en sådan stor krock när jag kommer hemifrån Sverige där jag blir helt annorlunda behandlad - till det här.

Min fd. värdmamma är, och har alltid varit, en väldigt manipulativ person. Vi kommer bra överens, och det har vi alltid gjort. Jag älskar henne för allting hon har gjort - men nu stör jag mig mer på henne än vad jag inte stör mig på henne. Allting kretsar kring pengar, arbete, status, bil, osv... får hon inte som hon vill så ska ingen annan heller få det.

Jag vet inte vad jag vill få ut av det här inlägget. Vad jag vill är att ni tänker efter innan ni kommeterar någonting som "det där är småsaker, du har det så bra, din värdfamilj var så snälla mot dig under året." Visst var dem det, men det är mycket som ni inte vet om. Gammal familjehistoria, bråk, försöka skapa skuldkänslor. Jag har valt att inte blogga om det här förut, för jag har känt att det är inte min historia att berätta, och egentligen har ingen annan rätt att veta det här. Men ni ska veta att det fanns stunder då jag funderade på om jag verkligen ville stanna i den här värdfamiljen, om det inte vore för CJ.

Det här kansker verkar som småsaker, och kanske är det så. Men dessa saker får mig att känna på ett visst sätt och det har gått så långt till att jag börjat tvivla på om jag klarar av att bo här om jag ska plugga på college. Jag har förändrats mycket som person, och min fd. värdfamilj lika så. Det här är inte direkt någonting jag och CJ kunnat prata om utan att vi börjat argumentera, och det börjar tära på mig. Men nu får vi se vad som händer i framtiden - men jag kände att ni ska få ta del av allting som snurrat i mitt huvud under den senaste tiden.

Jag hoppas ni tänker efter på vad ni kommenterar, jag menar inte att ni måste skriva snälla saker, långt ifrån. Det jag säger är att saker som inte spelar roll för vissa, spelar stor roll för andra.

Ta hand om er.

Jag menade såklart Island i förra inlägget.

Som alla förmodligen vet så ställer vulkanutbrottet på Island till det för flygtrafiken. Alla plan från USA till Frankfurt är inställda till på måndag. Vi kunde alltingen åka till DC och vänta där till på måndag, eller åka härifrån på måndag. Så nu har vi några dagar till i Phoenix.

Självklart så är det skönt att ha några extra dagar med CJ och så, men det blev jättejobbigt när vi ställt in oss på att komma hem. Men det är som det är, och nu ska jag njuta av de sista dagarna.

Nu åker vi snart till flygplatsen. Hejdå Phoenix, vi ses om två månader.

Hej! Jag sitter på vista verde middle school och tittar på när CJ coachar brottning. VV är en skola i samma distrikt som north canyon var, så de har samma trådlösa nätverk som dem. Och jag kom ihåg lösenordet! Dock är Facebook blockat. Men svettlukten och alla brottare framkallar så många gamla minnen. Hur som helst. Ikväll måste jag packa det sista för imorgon åker vi hem. Vi mellanlandar i Denver, Washington dc, Frankfurt och sist Sverige. Det kommer nog bli en lång dag. Nåja. Mina fingrar orkar inte itouch blogga mer. Puss

För er som frågade så kostade två par konverse 64 dollar, vilket är 473 kronor. Alltså fick jag två par billigare än vad jag skulle få ett par för i Sverige :)

______
Och en till grej, alla ni där hemma som vill att jag ska köpa hem saker. Jag vill jättegärna kunna göra det, men nästa gång jag åker kommer jag inte köpa hem någonting. Det är helt enkelt för besvärligt att springa emellan affärer att hitta rätta märket, storleken, färgen, osv... dessutom får jag inte plats i väskan! Tyvärr!

Nu åker vi, jag bloggar imorgon eller på söndag. Puss!

Är du inte med dina gamla skolvänner nu när du är i usa igen? typ zee o dom? förstår ju såklart nu när din mamma är där att du vill visa henne allt, undrar bara om ni har umgåtts något. :)
Jag har inte träffat någon av dem än, utan jag har bara varit med CJ. Dock så har vi sms:at och så, och det är tänkt att jag nästa vecka ska luncha med Mariah och Zee, så vi kommer nog hinna träffas innan jag åker hem. Det tråkiga är dock att de flesta slutar runt lunch, men åker och jobbar direkt efter skolan... men den här gången tror jag nog att jag umgås mer med min familj och CJ, faktiskt.

Jag fattar inte hur du kan vara tillsammans med din hostbrother, det är ju olagligt eller vad man ska säga. nu är du ju inte utbytesstudent längre, men när började ni gilla varandra? började ni hålla på när du va utbytesstudent? förstår inte så mkt haha. tack för en bra blogg :) blir sugen på att åka iväg
Hej! Precis som du säger så fick vi inte vara tillsammans under mitt utbytesår, men det var vi ändå. Vi började gilla varandra min andra vecka i USA, och på den vägen var det. Dock så var vi inte ett par i skolan, eller på ställen där folk från skolan hängde. Vi berättade inte heller för folk att vi var tillsammans, förutom våra familjer och våra närmsta vänner. Så vi har nu varit ett par i 19 månader. Hoppas det blev lite klarare för dig :)

Brody vem? :O
Brody är en av hundarna.

Får man adda dig på fb om man vill se bilderna? Jag tänkte, accepterar du folk du inte känner? :P
Jo, det får man... men jag accepterar inte vänförfrågningar från typ Egypten, och folk som inte har några vänner, bilder, networks eller wallposts. Annars är det bara att requesta :)

Bor du hos CJ nu eller på ett hotell? =)
Jag bor hos CJ men hänger vid poolen vid mammas hotell typ hela tiden :)

Jag blir så glad över era söta kommentarer, och folk som säger att de inspireras att åka som utbytesstudenter för de läst min blogg. PUSSS på er!

Jag glömde bara tala om att nu är det +28C, och klockan är 5.05pm! Puss

Glad påsk!

Jag har haft fullt upp med att umgås med CJ, mamma och P så jag har inte bloggat. Min söndag började med hiking upp för South Mountain. Jag har en snygg-snygg bränna efter linnet, jag är röd som en hummer!

Efter hikingen åkte vi hem och hämtade CJ och jag och han åkte till mamma och P:s hotell och låg i poolen i någon timme. Supermysigt. Resultatet? Not so nice. Jag är ännu mer röd om armarna nu.

Jag, mamma och P har legat ute vid poolen hela förmiddagen. Jag badade mest hela tiden, de har nämligen uppvärmd pool vid hotellet, superstor och mysig. Poolen hemma hos CJ är fortfarande lite kall, men det här var perfeeekt! Nu har jag duschat och jag och mamma ska ut och shoppa! Jag har det så bra. Snälla folk, kommentera lite! Puss =)

Jag är nyss uppstigen. CJ skulle iväg till skolan klockan 08:00 så då steg jag upp. Jag har nyss avnjutit en amerikansk frukost bestående av en bagel med cream cheese, low-fat youghurt med smak av aspartamjordgubb, och en diet coke lime. You gotta love the food in the States!

Jag vet inte riktigt vad dagen har att bjuda på. Jag och CJ ska möjligvis ut och äta middag med little Joe och hans flickvän. Jag har inte träffat Joe sen i juni, och jag vet inte riktigt om det blir av ikväll så jag ska inte få mina hopes up.

Nu ska jag gå och fixa till mig litegrann, btw... ni måste se våran hyrbil! Vi kallar den för "shoe box" för att den ser precis ut som en, ja, skokartong!

Vi är i Phoenix! Jag är helt slut, trött mest hela tiden.

Vi kom hit igårkväll runt 20:00 lokal tid, åkte till mamma och P:s hotell och sen åkte vi direkt till IHOP och käkade middag. Jag somnade runt 12.00 och vaknade klockan 07:00. Jag hatar jetlag.

Jag bor i alla fall hemma hos CJ medan mamma och P bor på hotell. Så nu har vi nyss ätit middag, och jag ska hoppa in i duschen och sedan ska jag och CJ kolla på New Moon som han hade köpt till mig! Så gulligt.

Jag bloggar mer imorgon. Puss