You're the best I ever had

 Vi har haft en trevlig helg. Började helgen med att gå och se Thor 2. Jag är en sucker för Thor så jag klagade inte. I lördags vaknade vi dock av dåliga nyheter. Axel, vår schäfervalp, gnydde och kunde inte sitta stilla. Det visade sig att han hade ont i benet och haltade. Åkte till veterinären som är öppen 24/7 och röntgade honom. Det visade sig att han har höftledsdysplasi. Det är vanligt hos schäfrar, men fan så tråkigt. Han kommer ha bra och dåliga dagar resten av livet, och han har i båda höfterna så det var medfött och early onset. Men med modifierad träning, bra mat, och anti-inflammatoriska tabletter kan han ha ett ganska bra liv. Det kommer ju med stor sannolikhet bli värre när han blir äldre, men hur vi hanskas med det tar vi då. Just nu är han tillbaka till vanligt, busig och dryg som sjutton.
 
Igår kväll bjöd vi över en av CJ:s jobbarkompisar. Vi grillade och hade en liten brasa på baksidan. Jag sprang även en 8-miler på eftermiddagen. Har väldigt ont i höften idag så i veckan ska jag ut och leta på nya joggingskor. Jag skippade CrossFiten idag då det var squats och min höft är lite irriterad. Jag åkte och klippte håret istället, klippte av sju centimeter. Nu ska jag plugga, jag har en quiz i calculus imorgon... jag kämpar som ett djur för att behålla ett B i den kursen. 81.65% är fortfarande ett B!

Green Card!

OBS! Långt inlägg! 
 Klockan 08:00 imorse hade vi tid på immigrationsverket. Klockan 08:25 klev vi ut med ett approval för Green Card!
 
Nu ska jag ta hela historien för er... vi gifte oss den 3:e maj, 2013, då min mamma var här i Phoenix. Det var jag, CJ, min mamma, hans mamma, hennes man och en familjevän som närvarade. Vi började processen med alla papper, och skickade in dem i slutet av maj. Den 4:e juni så tog immigrationsverket i Chicago emot våra papper, och processen sattes igång.
 
Vi fick request for more evidence första veckan i juli, då CJ hade gjort fel med sina skatter förra året. Han var tvungen att betala det han var skyldig och innan det var klart (det skickades in 1:a augusti) kunde vi inte fortsätta med immigrationsprocessen. 1:a augusti skickade vi in hans skattebevis, sedan var det bara att vänta. Efter en och en halv vecka fick vi besked att det sattes i rullning igen, och i september flyttades vi till fasen för bokning av intervju. Det gick några veckor och i början av oktober fick vi besked att vår intervju var den 6:e november. Så allt som allt har det tagit sex månader. Mind you att det skulle nog bara tagit 4 månader om det inte var så att vi hade problem med skattebeviset och obetald skatt.
 
Imorse var det dock dags för intervjun. Jag hade förberet bevis i flera veckor. Vi tog med oss: pass, födelsebevis, marriage license (original och certified copy), skattebevis, w-2:s, pay stubs från senaste två månaderna, brev från CJ:s chef som verifierar anställning, foton från våra år tillsammans, hyreskontrakt från tre olika boenden, joint sjukförsäkring och life insurance, joint car insurance, bankutdrag, kvitton på bröllopsklänning och ringar, räkningar med båda våra namn på, brev vi skrivit, mail vi skrivit... som ni ser hade vi en hel del saker med oss!
 
Vi blir inkallade till kvinnans kontor. Hon skojar om att jag inte får gäspa för att hon redan är inne på sin andra kopp kaffe. Hon säger åt oss att inte vara nervös, jag berättar att jag läst hemska historier och hon skrattar. Så länge vi talar sanning kommer allting gå bra. Vi blir insvurna och lovar att tala sanning. Hon går igenom min ansökan, heter jag Emilia? Är det här min födelsedag? Är det här min adress? Jag svarar ja på allting. Sedan frågor hon: har jag blivit arresterad? har jag varit prostituerad? är jag kommunist? planerar jag på att vara kommunist? är jag terrorist? Nej! CJ skämtar och säger "åh, vilken tur!" Ah, typiskt honom! Sedan frågar hon om vi har barn. Nej, bara hundar säger jag... sedan den märkliga grejen: Who is Chili? Jag upprepar: Chili? Yes, säger hon. Jag svarar "it's my cat, but he's in Sweden!" Jag nämnde ingenting om honom i min ansökan, eller skickade med foton på honom, men det här hade hon nys om... kommer att störa mig resten av mitt liv att jag inte vet hur hon visste. Jag hade även listat the National Honor Society som en klubb jag är med i. På adressraden hade jag skrivit Jackson, MS. Hon frågar varför, och jag berättar att huvudkontoret är där och därför skrev jag den adressen. 
 
Efter det så ville hon att vi skulle berätta hur vi träffades. Jag sade att jag var hans utbytesstudent då hans familj "hosted" me. Hon frågade sedan när jag kom till USA på studentvisum första gången. Vad jag pluggade och när jag är klar. Okej, säger hon. Sedan tar hon fram två papper där jag och CJ skriver på att vi kommer att ansöka om att ta bort conditional terms och ansöka om 10-årigt Green Card om två år. Hon säger "You are approved!" Här visste jag inte riktigt vad jag skulle göra... firar man liksom? Tror jag sade "oh, this wasn't so bad." Och hon säger "I don't see any reason why I shouldn't. Everything looks good to me." 
 
Hon berättade att kortet kommer på posten om två till tre veckor, och att jag ska gå och fixa mitt Social Security Number då. Hon sade även åt oss att börja samla bevis till vi behöver förnya kortet, om de tycker att det inte finns tillräckligt och de tror att vi inte är ärligt gifta så kommer vi få gå på ytterligare en intervju, men hon sade att det inte skulle vara något problem för oss... När hon visar oss ut från kontoret så säger hon till CJ: "How nice of your parent to order you a bride." (Då hans mamma verkligen valde mig som utbytesstudent. Vi skämtade om det och jag berättade att hans mamma alltid berättar att hon "valde" mig. Immigrations-kvinnan tyckte det var kul.
 
Hur som helst. Det tog totalt 15 minuter inne på hennes kontor. Hon bad inte om att få se ett endaste bevis! Jag hade visserligen skickat med allting med ansökan, men ändå! Hur som helst. Vilken otrolig lättnad att kunna lägga det här bakom oss! And I am a permanent resident of the United States of America!! 

Det här med hundar som skäller...

Jag bloggade igår om hundar som skäller. Vet ni varför? Det bor en katt i CJ:s truck som står på framsidan. CJ upptäckte detta då han promenerade Axel idag och Axel var helt fixerad på något i bilen. Kul. Nu vet jag vad som skrämt livet ur mig på kvällarna. Hon tassar väl på framsidan och retar hundarna.

Vi var på AZ state fair i helgen. Det är en karnival (heter det så?) som åker runt USA. Det var karuseller, massvis med konstig mat, och annat kul. Här har ni en bild från parisehjulet. Not too shabby.
 
 

11.2654 km

Skippade CrossFit idag och stack ut och sprang istället då vädret var toppen (23 grader). Jag hade 7 miles,11.2 km, på schemat. De första 8 km var helt okej, men sedan var det tungt. När jag kom hem så var dock mitt långkok klart så jag hade riktigt god middag som väntade.
 
CJ jobbar lite udda timmar på jobbet, så jag är ofta hemma ensam på kvällen. Vi bor i ett ganska säkert område. Inte superfina hus, inte nedgånget. Det är average amerikan medelklass. Hur som helst så har tjuvar slagit till på dagtid några km ifrån oss. De ser till att ingen är hemma och bryter sig in och stjäl saker. Jag har inte varit speciellt orolig då det alltid är någon hemma här på dagarna. Jag vet också att de flesta inbrotten sker på dagarna, inte kvällarna, då de flesta är hemma. Dock så har hundarna blivit galna på kvällarna. Skällt och morrat och sprungit till framsidan av huset. De vägrar sluta och det är det riktigt djupa skallet för att varna. Jag har tittat ut och ser inget, men drar igång bil-larmet för jag är så jävla paranoid. Vad i hela friden gör man om någon bryter sig in liksom? Jag får panik bara av att höra hundarna skälla så som dom gör. Måste sluta titta på Criminal Minds. Alternativt införskaffa hagelbössa. When in Rome. 

Every time

 Varje gång jag sitter på golvet och gör läxan, vilket är rätt ofta , så kommer den här killen och sitter bredvid mig. Han är så söt så jag smälter.
 
Svettig och röd som en tomat efter 5K row på CrossFit...
 

Barbells For Boobs

Idag så gjorde ett gäng av oss tjejer på gymmet Barbells for Boobs. Det är "Grace" - 30 Clean & Jerks for time. Det är inte direkt en tävling, utan än fundraiser. De som har snabbast tid i RX'd heats får en pokal, men inget cash prize. Rx'd vikt för Grace är 135/95#. Jag gjorde 85#.
 
Ser ni mitt game face? Så himla fokuserad. Kan ha gnällt lite på dommaren som skulle vara så jäkla uppmuntrande med sina "come on" "pick it up" etc... jag blir sjukt irriterad, men jag vet att det bara är för att vara snäll! Det tog mig 3:50 att göra klart passet. Nu bränner det i lungorna som jag hade sprunigt ett intervall-pass i vinterkyla. 
 
Rev dock upp handen på något rep. Det märkliga är att det känns inte alls under passet, men direkt när det är över så svider det som bara den. Jag har också ett fint blåmärke på bröstet efter skivstången. Det var en jätterolig upplevelse och jag är glad att alla pengar går till bröstcancer-forskning. Huvudsaken med sådana här event, och Hero-WODs, är att inse att det som vi tycker är plågsamt under fem-tio-tjugo minuter är ingenting jämfört med vad dessa cancerpatienter, soldater och deras familjer uthärdar.
 

Rack rack rack city

I helgen tävlade några på gymmet i the SICest of the Soutwest. Vårt RX'd team tog sjätte plats! Det är så inspirerande att se allihopa. Jag har dock inte mentaliteten eller motivationen att tävla såhär. Dock så ska jag delta i en fundraiser för bröstcancer på lördag. Det är 30 Clean & Jerks (Grace) for time!
 
Jag har anmält mig till samma halvmara som jag sprang förra året. Mitt mål i år är att komma i mål under 2:10:01, så jag är nöjd med 2:09:59... jag har än så länge bara sprungit ett långpass och några intervallpass på CrossFit. Jag vet inte riktigt hur jag ska lägga upp träningen men det blir nog CrossFit fyra gånger i veckan och ett långpass löpning.
 
Coach lade upp den här bilden med dagens WOD på hemsidan. 
FOR TIME (20 min cap):
10 thrusters (95/63#)
15 bar facing burpees
20 thrusters
25 bar facing burpees
30 thrusters
35 bar facing burpees
15:08 rx
 
Thrusters är en relativt svår övning då det är en kombination av övningar på en gång. Det är ett front squat och en push-press. Thrusters är ett av mina svagare moment (vilket är konstigt då min cleans och squats är relativt bra), så det var ett skitjobbigt pass. Jag pratade med Laura om hur jag känner mig annorlunda i kroppen. Jag rör mig annorlunda och det känns som CrossFit bara blir jobbigare och jobbigare. Jag springer fortare, jag orkar längre, men det är så mycket jobbigare. Frusterande! Men de säger att med CrossFit så blir det jobbigare ju mer du utvecklas. Du blir tyngre pga av muskler, du rör dig på ett annat sätt, och du tar ut dig ännu mera. Har inte tänkt på det från det perspektivet. Så det är väl positivt. Jag är trött som ett djur men har aldrig varit i bättre form. Jag väger väl lite mer och ser lite annorlundare ut, men det går ju framåt... :)

Universitetsplaner, CrossFit och karriärbesvär

Jag spenderar större delen av min pluggtid sittandes på golvet vid bordet i vardagsrummet. Axel älskar att ligga i mitt knä och mysa. Jag klagar då inte - han är supervarm och gosig!
 
Jag har precis käkat middag. Jag orkade inte laga mat ikväll så jag köpte en färdiggrillad kyckling och gjorde green beans. Vi körde ett skitkul - men jobbigt - pass på CrossFiten idag. 10 Rounds for Time av: 5 power cleans (83#), 5 pull-ups. Igår körde vi sprintintervaller. Himla kul! Jag har även bestämt mig för att registera mig för halvmaran i december, så imorgon skall jag ta tag i det och faktiskt göra det! 
 
På fredag har jag möte med representanten från Northern Arizona University som jobbar på vår skola. NAU har ett program med mitt Community College där man kan stanna kvar på campus och läsa sin BA där. Du undervisas av lärare från NAU, du betalar tuition till NAU, men du behöver inte vara på plats i Flagstaff. Terminsavgiften är även billigare, så det är en fördel. Jag vet inte riktigt hur jag kommer gå till väga nästa höst. Jag tar examen med min AA i maj, och kommer att söka jobb då. Jag vill gärna plugga till hösten men jag tänker inte ta mer studielån - så vi får se om jag har råd att betala en terminsavgift samtidigt som jag då jobbar och betalar på mina studielån (nu räknar vi alltså med att GC blir godkänt - hoppas hoppas!). Jag har redan en hel del i skuld och känner att jag hellre läser färre kurser och betalar mindre per år, samt att jag kan ansöka om stipendium som in-state resident, än att ta ut mer CSN lån... men vi får se. Det är ju en del bitar som skall falla på plats.
 
CJ skriver prov för fullt för olika brandstationer i stan. Det är sådant högt demand för EMT-jobb i Phoenix just nu. För att ge er perspektiv: 4000 personer skrev prov och ansökte om jobb som brandman på Phoenix fire department. De kommer anställa 8 personer. 4 av de platserna är redan tagna av praktikanter. Roliga odds, liksom... han skall dock skriva prov för Apache Junction som ligger en timme österut, där är chanserna lite större att bli anställd. Så snälla ni, håll tummar och tår för att det går vägen för honom! 

The Government Shutdown

Hej! Har läst din och några andra "svenskar i usa:s" bloggar ett tag nu. Jag tycker det är intressant att läsa om skillnaderna mellan Sverige och Usa. Nu på sista tiden har jag funderar lite på krisen i USA när många statsanställda permitteras från jobbet för att republikaner och demokrater inte kommer överens. Tänkte bara höra hur du upplever detta på plats, t.ex. hur märks det konkret och vad tycker "vanliga" amerikaner?

Jag har upplevt att det är en mycket större grej i resten av världen än vad det är här. Jag vet att det låter galet, men många har liksom inte en aning om vad det är som händer just nu. Påverkar det inte dem direkt så spelar det ingen roll, känns det som. Så agerar så klart inte alla. Jag har också upplevt att många tycker det är otroligt pinsamt, och folk är arga. Dem är arga för att politiker får lön medan min tjejkompis på gymmet måste jobba utan att få betalt. Hon är barnläkare och måste gå till jobbet varje dag, men hon får inte lön. Hennes man måste nu alltså täcka alla deras konstnader. 
 
USA talar alltid om hur enade de är, och det är dem mot världen. Men det är så långt ifrån sanningen man kan komma. Demokraterna och republikanerna kommer ju inte ens överens! De kan inte kompromissa, Obama måste ha sjukförsäkring och Republikanerna vill absolut inte ha det. Hur man står agående den punkten är så klart personligt, men besluten som fattas från båda sidorna har inte befolkningen i åtanke. Bara politik. Bara budget. Det känns som att det är ett gäng clowner som fattar beslut utan att tänka på hur det påverkar oss som faktiskt bor här. Det känns också som att "vanliga" befolkningen smutskastar "de andra." Demokrater skyller så klart på republikaner, och republikaner skyller på demokrater.
 
Jag är inte hemskt insatt i detta, men jag vet att många lider så otroligt av denna nedstängning. Folk som behöver köpa mat till sina barn, folk som har utgifter som skall täckas, men inga pengar som kommer in... och det är ju inte så att de inte är villiga att jobba. Hur som helst. Nedan är en lite rolig video om sjukförsäkring. De visar såklart inte människorna som faktiskt vet skillnaden, men det är lite roligt med tanke på situationen som är.
 
 

Ny design och lite annat

Jag har gjort några små ändringar på bloggen som ni kanske kan se. Jag har dock en fråga! Bloggen är inte gjord så jag kan se den bra i mobilen (vänsterkanten tar liksom "slut", man kan inte se alla kategorier och så) - hur kan jag ändra detta? Jag vet att det var så med förra designen också, men jag har inte riktigt brytt mig om det.

Wednesday, October 9

I söndags bestämde jag mig för att springa en mil. Det lät som en bra idé tidigare i veckan. Sprang långsamt och det tog 1:03 totalt. Jag har inte joggat längre än 5 km på tio månader, så det var väl okej. Jag ska börja löpträna mer nu till hösten men jag har inte riktigt bestämt mig om jag ska springa en halvmara igen i december. Vi får se hur det känns efter några längre pass.
 
Jag har ju alltid träningskläder på mig, så tänkte visa er hur jag ser ut om ni skulle springa på mig på stan sådär (för den chansen är ju stor när jag tänker efter...) Mina jeans är sjukligt tighta över rumpan och låren. Måste köpa nya... tack, CrossFit.
 
Den här killen var i hundskolan idag. Han har haft lite problem med sin impulskontroll, han har dessutom haft lite problem med främlingar på sista tiden. Så nu har vi några lektioner bokade för att se exakt vad det är som triggar  hans rädsla för främlingar och lite mer träning på emergency recall. Han är väldigt "skittish" generellt, så vi ska jobba lite på det också. Vi hade en incident då han kom ut ur huset (lös) och vi hade en liten konfrontation med en annan hund, så nu är han väldigt orolig när vi träffar på nya hundar. Men, träning, träning, träning och tålamod. 

October 7, 2013

Idag har jag hemlängtan. Det är svårt det här med att ha hem i två länder. När jag är i Sverige så saknar jag Christopher och hundarna; när jag är i USA så saknar jag Sverige, min familj och mina vänner. Jag har inte haft så fruktansvärt mycket hemlängtan på sistone, då det varit fullt upp med bröllop och immigrations-stök, men idag så stack det till i hjärtat och magen. Men så är det.
 
Jag var på synundersökning i fredags. Tydligen så behövde jag dubbelt så mycket styrka än vad mina nuvarande glasögon är. Jag fick nya linser och holy mother! Jag såg allting i hela världen kändes det som! Jag förstår inte hur jag klarat mig tidigare. 
 
Nu ska jag sova. Mitt huvud är fullt av deriveringsregler och formler. Jag har prov imorgon. Wish me luck!
 
 

Green Card Interview Date

 
Loggade in på USCIS hemsida idag och såg detta. Vi har fått datum för vår Green Card intervju!! I november är det dags. Roliga nyheter!

September 29, 2013

Förstår ni att det är oktober nästa vecka? Tiden bara rusar iväg och jag har fortfarande inte fått iväg mina tack-kort från bröllopet... skolan rullar på, jobbet rullar på och dagarna bara försvinner. Det har varit lite saker som hänt här borta så vi har haft fullt upp. 
 
Köpte en bröllopspresent till mig själv. Jag är väldigt nöjd. Vad jag är mindre nöjd med är att vi fått slänga ut massa pengar på ny styrservo, däck och annat till min bil. Så himla tråkigt, men himla tur att vi hade pengar undansatt för sådana saker. Känns jobbigt att försöka vara vuxen och ansvarig.

Våra affärer har exploderat med höstnoja. Pumpor överallt. I pajer, kakor, ljus, body lotions... jag älskar pumpa. Finns inget bättre än pumpkin chocolate chip cookies.
 
 
Jag och CJ har haft en jättemysig helg. Nästa helg ska vi ha en garage sale. Vi har massa saker som vi inte har nytta av som vi tänkte sälja. Jag tänkte sälja lite kläder och kanske någon väska; CJ har massvis med bildelar och verktyg. Jag har några tråkiga måsten framöver, så som att gå och kolla min syn då jag märker att jag inte ser tv:n från soffan längre... jobbigt att ens tänka på vad det kommer kosta. CJ har någon sorts försäkring för eye-exams genom jobbet men jag vet inte om det täcker kostnade för glasen om jag behöver nya glasögon. Sedan ska jag köpa en extern hårddisk så jag kan rensa min dator i hopp om att den blir lite snabbare. 
 
Jag funderar även på att registera mig för ytterligare en halvmara. Jag känner mig ganska less på CrossFit just nu så det kan vara kul att få börja löpträna lite också. Vi får se. Jag sade ju förra året att jag aldrig skulle springa en till halvmara... but here I am! 

Bröllopsfoton

Våra bröllopsfotografer har gjort ett blogginlägg med våra foton från bröllopet. Klicka på länken nedan för att se!
 
http://www.dreamcicleblog.com/2013/09/17/emilia-christopher-a-beautiful-tatum-ranch-wedding/
 
 

So what's going on?

Så vad händer här borta? CJ jobbar, jag går i skolan, jobbar och tränar. CJ skall även iväg till Texas på jobbresa nästa vecka, så jag har huset för mig själv i fyra dagar (då sover jag med baseball bat under sängen...) Och glädjande nyheter angående green card; vi väntar nu på intervjudatum! Jag har också fått mitt arbetstillstånd godkänt så nu väntar jag bara på det kortet i posten. När jag får det så har jag ett employment identification number och får alltså jobba här borta! Vet inte hur mycket tid jag har att jobba nu när skolan är i full fart, men vi får se.
 
Här är en dålig bild på nya bilen. 2013 Dodge Charger. Jag är helt förundrad över att vi har en helt NY bil. Och livrädd. Vill absolut inte köra den, hehe.
 
Jag har även tappat en diamant i min vigselring. När vi köpte ringarna så var dom storlek 7 3/4, jag har haft den sized down ett antal gånger och nu är det en 5 1/2, och tydligen så sätter det otroligt tryck på diamanterna, och de hoppar ut ur sin hylsa. Hur som helst så har dom beställt en ny till mig då jag har livstidsgaranti. Jag var även hos smyckesbutiken igår och kollade på vad jag har för alternativ angående att byta in mina ringar. Jag älskar min förlovningsring, men den fastnar på allting. Jag har haft lite problem med diamanten i mitten på den så jag kommer troligtvis byta in den mot en annan någon gång nästa år. Det känns så himla själviskt men CJ är den som har pushat mig att göra det, då min ring inte är speciellt praktisk för vardagslivet just nu (basen på halo settingen är så upphöjd så den fastnar på saker och jag sliter på grejer.) Både jag och CJ föll pladask för denna skapelsen. Om vi ska byta in den så måste vi dock betala mellanskillnaden, så därför väntar vi med det, allra helst när vi redan har en del utgifter så som bil, studielån osv...

188 pounds, baby!

Vi har haft en "strength cycle" på gymmet. Vi testade 1 rep max (RM) back squat i början av augusti, och vi har jobbat på benböj tre gånger i veckan med olika reps och vikter. Det har varit skitjobbigt! Jag missade en hel vecka på grund av bröllopet, men det gick ändå. Igår så testade vi 1RM igen för att se om vi förbättrats. Jag gick från 173# till 188#. Det är alltså från 78.4 kg till 85.2 kg. Jag ville så gärna komma över 190# men det är bara 12# kvar till 200# nu!! Snart så. Här har ni en video på ett back squat. Det snackas mycket i fitness-världen om hur djupt man egentligen skall gå ner; crossfit får mycket skit för hur djupt vi går ner i vårt benböj. Jag tycker så här: lyssna på DIN kropp och gör det ont i knäna så gör inga fler benböj så djupt. Makes sense to me.
 
 
 
Det har även spöregnat hos oss. Det har varit floods på gatorna och massvis med bilolyckor.
 
Så här var det här om dagen. Inte så illa som det varit i andra delar av Phoenix dock.
 
Soldnegång i vår fina stat här om kvällen.
 

Remember that time when....

CJ åkte till bilfirman där han köpte sin bil. Han servar den där och idag skulle han byta oljan. Han går till bilfirman för han har garanti och bla bla bla... hur som helst. Deras demand för begagnade bilar är så högt just nu, så de erbjuder honom en HELT NY bil av samma modell (2013 Dodge Charger) för samma pris som han betalar nu i månaden. Han ringer mig... "baby, är det okej om jag byter in bilen till en ny?" Hehe... alltså, han kan han. De erbjöd honom $3750 mer för bilen än vad han är skyldig på lånet så han har alltså equity (han har bytt däck/fäljar och tagit så bra hand om bilen). Så som det ser ut nu så kanske det står en ny bil på uppfarten när jag kommer hem... Hehe. 

Deep tissue no more issue

Idag har jag varit iväg på deep tissue massage. Här satt jag och väntade på att få åka.
 
Idag var det molnligt i stan. Himla skönt. Det har varit fruktansvärt varmt för att vara September. Jag ser fram emot svalare väder!
 
Så här nöjd var jag efter min massage. Sedan jag började CrossFit har deep tissue massage blivit lite mer av ett krav. Brukar säga till CJ att jag inte längre går på massage för avslappning, mer för att knåda ut alla muskler i ryggen. Jag älskar när terapeuten står med armbågarna och knådar ut musklerna med all sin kraft. Älskar när det gör sådär ont. Känslan efteråt när man sträcker på sig och känner sig mjuk!
 
Jag har även varit till LuluLemon idag; en av mina toppar jag köpte saknade ett ilägg för bh:n så jag var tvungen att fixa det. Sedan så har jag städat hela huset, det var på tiden! CJ har skola hela helgen (EMT recertification som han måste göra för jobbet), så jag har huset för mig själv. Imorgon ska jag plugga lite; på måndag ska vi bjuda Lisa, vår wedding planner, och hennes kille på middag för allt jobb hon gjorde gratis åt oss. Vi ska till the Melting Pot. Åh, fondue...

Photo booth

Här kommer några bilder från vårt Photo Booth på bröllopet! 
 
 
 
 
Jag, min gravida maid of honor och syster brudtärna :')

 
Hehe.
 
Jag och Joe!

Tidigare inlägg Nyare inlägg