Emilia Jansson - college i USA - Arizona

 Vi har haft en trevlig helg. Började helgen med att gå och se Thor 2. Jag är en sucker för Thor så jag klagade inte. I lördags vaknade vi dock av dåliga nyheter. Axel, vår schäfervalp, gnydde och kunde inte sitta stilla. Det visade sig att han hade ont i benet och haltade. Åkte till veterinären som är öppen 24/7 och röntgade honom. Det visade sig att han har höftledsdysplasi. Det är vanligt hos schäfrar, men fan så tråkigt. Han kommer ha bra och dåliga dagar resten av livet, och han har i båda höfterna så det var medfött och early onset. Men med modifierad träning, bra mat, och anti-inflammatoriska tabletter kan han ha ett ganska bra liv. Det kommer ju med stor sannolikhet bli värre när han blir äldre, men hur vi hanskas med det tar vi då. Just nu är han tillbaka till vanligt, busig och dryg som sjutton.

 

 Klockan 08:00 imorse hade vi tid på immigrationsverket. Klockan 08:25 klev vi ut med ett approval för Green Card!

 

Nu ska jag ta hela historien för er... vi gifte oss den 3:e maj, 2013, då min mamma var här i Phoenix. Det var jag, CJ, min mamma, hans mamma, hennes man och en familjevän som närvarade. Vi började processen med alla papper, och skickade in dem i slutet av maj. Den 4:e juni så tog immigrationsverket i Chicago emot våra papper, och processen sattes igång.

 

Vi fick request for more evidence första veckan i juli, då CJ hade gjort fel med sina skatter förra året. Han var tvungen att betala det han var skyldig och innan det var klart (det skickades in 1:a augusti) kunde vi inte fortsätta med immigrationsprocessen. 1:a augusti skickade vi in hans skattebevis, sedan var det bara att vänta. Efter en och en halv vecka fick vi besked att det sattes i rullning igen, och i september flyttades vi till fasen för bokning av intervju. Det gick några veckor och i början av oktober fick vi besked att vår intervju var den 6:e november. Så allt som allt har det tagit sex månader. Mind you att det skulle nog bara tagit 4 månader om det inte var så att vi hade problem med skattebeviset och obetald skatt.

 

Imorse var det dock dags för intervjun. Jag hade förberet bevis i flera veckor. Vi tog med oss: pass, födelsebevis, marriage license (original och certified copy), skattebevis, w-2:s, pay stubs från senaste två månaderna, brev från CJ:s chef som verifierar anställning, foton från våra år tillsammans, hyreskontrakt från tre olika boenden, joint sjukförsäkring och life insurance, joint car insurance, bankutdrag, kvitton på bröllopsklänning och ringar, räkningar med båda våra namn på, brev vi skrivit, mail vi skrivit... som ni ser hade vi en hel del saker med oss!

 

Vi blir inkallade till kvinnans kontor. Hon skojar om att jag inte får gäspa för att hon redan är inne på sin andra kopp kaffe. Hon säger åt oss att inte vara nervös, jag berättar att jag läst hemska historier och hon skrattar. Så länge vi talar sanning kommer allting gå bra. Vi blir insvurna och lovar att tala sanning. Hon går igenom min ansökan, heter jag Emilia? Är det här min födelsedag? Är det här min adress? Jag svarar ja på allting. Sedan frågor hon: har jag blivit arresterad? har jag varit prostituerad? är jag kommunist? planerar jag på att vara kommunist? är jag terrorist? Nej! CJ skämtar och säger "åh, vilken tur!" Ah, typiskt honom! Sedan frågar hon om vi har barn. Nej, bara hundar säger jag... sedan den märkliga grejen: Who is Chili? Jag upprepar: Chili? Yes, säger hon. Jag svarar "it's my cat, but he's in Sweden!" Jag nämnde ingenting om honom i min ansökan, eller skickade med foton på honom, men det här hade hon nys om... kommer att störa mig resten av mitt liv att jag inte vet hur hon visste. Jag hade även listat the National Honor Society som en klubb jag är med i. På adressraden hade jag skrivit Jackson, MS. Hon frågar varför, och jag berättar att huvudkontoret är där och därför skrev jag den adressen. 

 

Efter det så ville hon att vi skulle berätta hur vi träffades. Jag sade att jag var hans utbytesstudent då hans familj "hosted" me. Hon frågade sedan när jag kom till USA på studentvisum första gången. Vad jag pluggade och när jag är klar. Okej, säger hon. Sedan tar hon fram två papper där jag och CJ skriver på att vi kommer att ansöka om att ta bort conditional terms och ansöka om 10-årigt Green Card om två år. Hon säger "You are approved!" Här visste jag inte riktigt vad jag skulle göra... firar man liksom? Tror jag sade "oh, this wasn't so bad." Och hon säger "I don't see any reason why I shouldn't. Everything looks good to me." 

 

Hon berättade att kortet kommer på posten om två till tre veckor, och att jag ska gå och fixa mitt Social Security Number då. Hon sade även åt oss att börja samla bevis till vi behöver förnya kortet, om de tycker att det inte finns tillräckligt och de tror att vi inte är ärligt gifta så kommer vi få gå på ytterligare en intervju, men hon sade att det inte skulle vara något problem för oss... När hon visar oss ut från kontoret så säger hon till CJ: "How nice of your parent to order you a bride." (Då hans mamma verkligen valde mig som utbytesstudent. Vi skämtade om det och jag berättade att hans mamma alltid berättar att hon "valde" mig. Immigrations-kvinnan tyckte det var kul.

 

Hur som helst. Det tog totalt 15 minuter inne på hennes kontor. Hon bad inte om att få se ett endaste bevis! Jag hade visserligen skickat med allting med ansökan, men ändå! Hur som helst. Vilken otrolig lättnad att kunna lägga det här bakom oss! And I am a permanent resident of the United States of America!! 

Jag bloggade igår om hundar som skäller. Vet ni varför? Det bor en katt i CJ:s truck som står på framsidan. CJ upptäckte detta då han promenerade Axel idag och Axel var helt fixerad på något i bilen. Kul. Nu vet jag vad som skrämt livet ur mig på kvällarna. Hon tassar väl på framsidan och retar hundarna.

Vi var på AZ state fair i helgen. Det är en karnival (heter det så?) som åker runt USA. Det var karuseller, massvis med konstig mat, och annat kul. Här har ni en bild från parisehjulet. Not too shabby.

 

 

Skippade CrossFit idag och stack ut och sprang istället då vädret var toppen (23 grader). Jag hade 7 miles,11.2 km, på schemat. De första 8 km var helt okej, men sedan var det tungt. När jag kom hem så var dock mitt långkok klart så jag hade riktigt god middag som väntade.

 

CJ jobbar lite udda timmar på jobbet, så jag är ofta hemma ensam på kvällen. Vi bor i ett ganska säkert område. Inte superfina hus, inte nedgånget. Det är average amerikan medelklass. Hur som helst så har tjuvar slagit till på dagtid några km ifrån oss. De ser till att ingen är hemma och bryter sig in och stjäl saker. Jag har inte varit speciellt orolig då det alltid är någon hemma här på dagarna. Jag vet också att de flesta inbrotten sker på dagarna, inte kvällarna, då de flesta är hemma. Dock så har hundarna blivit galna på kvällarna. Skällt och morrat och sprungit till framsidan av huset. De vägrar sluta och det är det riktigt djupa skallet för att varna. Jag har tittat ut och ser inget, men drar igång bil-larmet för jag är så jävla paranoid. Vad i hela friden gör man om någon bryter sig in liksom? Jag får panik bara av att höra hundarna skälla så som dom gör. Måste sluta titta på Criminal Minds. Alternativt införskaffa hagelbössa. When in Rome. 

Svettig och röd som en tomat efter 5K row på CrossFit...

 

Idag så gjorde ett gäng av oss tjejer på gymmet Barbells for Boobs. Det är "Grace" - 30 Clean & Jerks for time. Det är inte direkt en tävling, utan än fundraiser. De som har snabbast tid i RX'd heats får en pokal, men inget cash prize. Rx'd vikt för Grace är 135/95#. Jag gjorde 85#.

 

Jag spenderar större delen av min pluggtid sittandes på golvet vid bordet i vardagsrummet. Axel älskar att ligga i mitt knä och mysa. Jag klagar då inte - han är supervarm och gosig!

 

Jag har precis käkat middag. Jag orkade inte laga mat ikväll så jag köpte en färdiggrillad kyckling och gjorde green beans. Vi körde ett skitkul - men jobbigt - pass på CrossFiten idag. 10 Rounds for Time av: 5 power cleans (83#), 5 pull-ups. Igår körde vi sprintintervaller. Himla kul! Jag har även bestämt mig för att registera mig för halvmaran i december, så imorgon skall jag ta tag i det och faktiskt göra det! 

 

På fredag har jag möte med representanten från Northern Arizona University som jobbar på vår skola. NAU har ett program med mitt Community College där man kan stanna kvar på campus och läsa sin BA där. Du undervisas av lärare från NAU, du betalar tuition till NAU, men du behöver inte vara på plats i Flagstaff. Terminsavgiften är även billigare, så det är en fördel. Jag vet inte riktigt hur jag kommer gå till väga nästa höst. Jag tar examen med min AA i maj, och kommer att söka jobb då. Jag vill gärna plugga till hösten men jag tänker inte ta mer studielån - så vi får se om jag har råd att betala en terminsavgift samtidigt som jag då jobbar och betalar på mina studielån (nu räknar vi alltså med att GC blir godkänt - hoppas hoppas!). Jag har redan en hel del i skuld och känner att jag hellre läser färre kurser och betalar mindre per år, samt att jag kan ansöka om stipendium som in-state resident, än att ta ut mer CSN lån... men vi får se. Det är ju en del bitar som skall falla på plats.

 

CJ skriver prov för fullt för olika brandstationer i stan. Det är sådant högt demand för EMT-jobb i Phoenix just nu. För att ge er perspektiv: 4000 personer skrev prov och ansökte om jobb som brandman på Phoenix fire department. De kommer anställa 8 personer. 4 av de platserna är redan tagna av praktikanter. Roliga odds, liksom... han skall dock skriva prov för Apache Junction som ligger en timme österut, där är chanserna lite större att bli anställd. Så snälla ni, håll tummar och tår för att det går vägen för honom! 

I söndags bestämde jag mig för att springa en mil. Det lät som en bra idé tidigare i veckan. Sprang långsamt och det tog 1:03 totalt. Jag har inte joggat längre än 5 km på tio månader, så det var väl okej. Jag ska börja löpträna mer nu till hösten men jag har inte riktigt bestämt mig om jag ska springa en halvmara igen i december. Vi får se hur det känns efter några längre pass.

 

Jag var på synundersökning i fredags. Tydligen så behövde jag dubbelt så mycket styrka än vad mina nuvarande glasögon är. Jag fick nya linser och holy mother! Jag såg allting i hela världen kändes det som! Jag förstår inte hur jag klarat mig tidigare. 

 

 

Loggade in på USCIS hemsida idag och såg detta. Vi har fått datum för vår Green Card intervju!! I november är det dags. Roliga nyheter!

Köpte en bröllopspresent till mig själv. Jag är väldigt nöjd. Vad jag är mindre nöjd med är att vi fått slänga ut massa pengar på ny styrservo, däck och annat till min bil. Så himla tråkigt, men himla tur att vi hade pengar undansatt för sådana saker. Känns jobbigt att försöka vara vuxen och ansvarig.

Idag har jag varit iväg på deep tissue massage. Här satt jag och väntade på att få åka.