Hur Instagram och "fitspo" förstör oss

Jag har gått och funderat på det här i några dagar. Jag kollar in fitness-människor på instagram och kollar ibland genom hastagen "fitspo." Men, jag blir så ledsen. Det finns tjejer och killar som bara följer dessa människor. Dag in och dag ut matas de bilder av tjejer och killar som är "fit," hälsosamma, osv...
 
Jag vet själv hur det är. Jag satt på pintrest och letade "hälsosamma" recept och bra träningspass. Det var det enda jag tänkte på. Äta mindre, träna mer, "måste se ut sådär till sommaren." Fyfan, jag mår dåligt bara av att tänka på det.
 
Sedan kommer vi till maten. Tjejer som tränar stenhårt, utesluter allt fett och största delen kolhydrater, käkar ca 1000 kcal om dagen för att minska kropssfettet. Hur länge är det hållbart? Hur länge orkar din kropp köra i 190 utan att ge upp? Det kommer hända, antingen fysiskt, mentalt eller både och. Det ska inte behöva hända.
 
När jag ser tillbaka på hur jag mådde förra våren får jag ont i magen. Jag tänkte så klart inte på det då, men jag räknade kalorier, tränade skitmycket, hade "inspirerande" bakgrundsbilder på mobilen, osv... Missförstå mig rätt nu; att vara hälsosam är toppen! Att ta hand om sin kropp är fantastiskt. Att äta hälsosamt är bra för dig. Men att äta mindre än 1000 kcal samtidigt som du på en dag springer en mil och kör styrkepass, anser du att det är hälsosamt? 
 
 Det finns så mycker mer till livet, och det är alldeles för kort. Ät pasta ibland. Drick ett glas vin. Ät en skål glass. Hoppa träningen om du har ont i knät. För mig kom insikten när jag skulle träna hemma och började gråta av utmattning efter en armhävning. Min kropp och mitt psyke var slut, och jag satte mig gråtandes på golvet och pratade med Niclas, som själv har suttit i en värre situation. Han vågade säga till mig att jag kanske inte var normal. Det var inte såhär det skulle vara. För det är jag evigt tacksam. Jag hoppas du skulle göra lika för en vän du ser falla in i destruktiva beteenden. För det är så jävla lätt i det här utseendefixerade samhället.
2013-05-25 @ 04:37:00 College i USA Permalink

Kommentarer
Postat av: Juana

Bra inlägg! Inspirerande när du kmr med tankar och även lägger in nån egen händelse/erfarenhet att berätta om.
Själv har det börjat gå lite utför åt andra hållet för mig. Har blivit fixerad vid godis och kolhydrater och allt vad det är.. Vet inte varför men så mkt förstår jag att det handlar om att tröstäta :/ jag får bara försöka rida ut den här stormen, tillåta mig sött ibland, "förvägra" mig sött ibland. Min förhoppning är att en dag nå en känsla då jag inte ens är sugen på sött, så jag slipper det här att förvägra och förbjuda sig saker. Jag gillar inte att behöva göra det. Det går emot mina principer! Då är det bättre att bara känna neutralt "nej men jag känner faktiskt inte ens för godis idag". .. Håhåjaja, men det är drömmen.
Kramkram

Svar: Det är verkligen svårt, det här med en sund balans. Kram!
emilia

2013-05-25 @ 12:18:11
Postat av: Anonym

usch är precis där nu, fast jag varvar det med att överäta...

2013-05-25 @ 22:54:57
Postat av: Sandra

Så sant! Jag skrev lite om det tidigare också, att det är sjukt hur det ofta är allt eller inget, när man tränar "får" man inte ens titta på glass eller godis när det i själva verket inte är lika illa att en person som motionerar ofta äter ohälsosamt då och då jämfört mot en som aldrig rör på sig.

2013-05-25 @ 23:37:54
URL: http://www.breakaway.se
Postat av: Sandra

Väldigt bra skrivet!

Svar: Tack!
emilia

2013-05-26 @ 18:13:37
URL: http://bjorkasandras.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (Syns ej)

URL:

Kommentar:

Trackback
Kategorier
Arkiv
RSS 0.91