Arlanda
Efter en alldeles för lång flygresa är jag tillbaka på svensk mark. It's colder than shit, och jag är snurrig som tusan. Jag sov två timmar på flyget, men grät ungefär resten av tiden. Visst är det bara tre veckor till vi ses igen, men det gör så himla ont att säga hejdå. Det är så himla orättvist att vi inte får träffas varje dag. Men å andra sidan är jag så himla lyckligt lottad som har en pojkvän som Christopher.
Jag satt ensam på flyget så jag kunde verkligen bre ut mig över båda sätena. Jag halvlåg och sov men höll på att ramla ur sätet när det blev lite turbulens. Haha, det hade väl varit något?
Nu sitter jag på Arlanda och väntar på tåget hem till Gävle. Det går 09.48, och efter det ska jag hem och duscha och äta något, sen åka in till skolan för matte och spanska. Jag har redan missat så många genomgångar med matten så jag måste dit. Visst skulle det vara skönt att åka hem och sova, men jag kan ju inte heller sova mitt under dagen för då ställer jag aldrig om dygnsrytmen och mitt jetlag.
Nu ska jag lägga in bilderna från bröllopet.
Jag satt ensam på flyget så jag kunde verkligen bre ut mig över båda sätena. Jag halvlåg och sov men höll på att ramla ur sätet när det blev lite turbulens. Haha, det hade väl varit något?
Nu sitter jag på Arlanda och väntar på tåget hem till Gävle. Det går 09.48, och efter det ska jag hem och duscha och äta något, sen åka in till skolan för matte och spanska. Jag har redan missat så många genomgångar med matten så jag måste dit. Visst skulle det vara skönt att åka hem och sova, men jag kan ju inte heller sova mitt under dagen för då ställer jag aldrig om dygnsrytmen och mitt jetlag.
Nu ska jag lägga in bilderna från bröllopet.
Kommentarer
Postat av: Jessica
buhu.. jag förstår hur du känner dig. Nog för att din pojkvän bor tusen gånger så långt bort än min. But still.. distans suger. Det är grymt jobbigt att inte kunna träffas när man vill! Kram
Trackback