jag är hemma!
Igår kom jag hem till Sverige. När planet lyfte över Phoenix och jag såg staden jag blev kär i för tio månader sedan kunde jag inte hjälpa det. Där satt jag på planet och grät. Och grät.
Även om jag saknar värmen en aning är det otroligt skönt att vara hemma. Egen säng, dusch och allt som hör till. Allting är sig likt i Sverige, förutom att min Amerikan är med mig!
Han gillar Sverige. Han älskar det kyliga vädret, som tro det eller ej, faktiskt är kyligt för mig också. Vi var ner på stan så han fick se Gävle. Han gillar allt det gröna, dvs träden och gräset, som är en rolig omställning jämfört med palmer och öken :)
Några har frågat om vad min värdmamma tyckte om att vi dejtade. Eftersom vi började dejta så tidigt så sa hon "även om det bara är något roligt ni har under året här, eller om ni fortsätter dejta en längre tid, så vill jag bara se till att ni båda vet att det kommer göra ont när Emilia åker hem, men jag har absolut ingenting emot att ni dejtar." Så hon var helt okej med det hela.
Nu ska vi ut på en promenad :) Puss!!
Hej emilia, jag har läst din blogg ett tag för jag ska själv vara utbytesstudent nästa år.
jag har 2 frågor till dig.
1. hur lång tid tog det för dig att komma in i engelskan?
2. måste du gå om gymnasiet(dvs årskurs 1 eller 2 eller 3), eller hur gammal är du?
tänkte bara fråga fall det är jätte mycket muntligt i amerikans skola? det är typ det första min engelska och svenska lärare sa till mig när jag berättade att jag skulle åka. hatar muntligt så tänkte bara se fall det verkligen är så?
jättebra blogg!
jag läste precis igenom typ hela din blogg för jag ska på utbytesår i höst
och sedan läste jag att du kommer ifrån gävle då tänkte jag shit vilket sammanträffande sen så visa jagd et för min mamma och då sa hon att hon sett dig och den amerikanska pojken på ica kvantum, kan det ha varit du?