Emilia Jansson - college i USA - Arizona

I've got some good news! Min PT tackade ja till sitt nya jobb, men det sattes på "hold" för tillfället. Så vi kan fortfarande träna tillsammans! Idag firade han att jag var tillbaka efter nio dagars vila då jag var sjuk. Jag dog nästan. Vi körde 45 degree leg press 183 lbs, walking lunges, box jumps, sumo squats with weights, narrow squats with weights, deep sumo squats with weights, inner thigh och calf raises with weights. Det var tempo tempo tempo och när vi var klara snubblade jag på mina ben. Jag är sådär härligt klantig och sedan kändes benen som blyklumpar. Kroppen var väldigt seg efter att ha varit sjuk, så jag svettades som jag vore i en regnskog...

Det var så befriande att känna sig nöjd. Allra helst var jag imponerad. Att jag kommit dit jag är, både psykiskt och fysiskt. Det spelar ingen roll hur vi ser ut om vi är fyrkantiga, runda, har tolv procent kroppsfett, har ett sexpack på magen eller om vi är gröna. Den där känslan att vi är nöjda med hur vi är, inget slår det! Och ingen har rätten att ta det ifrån dig.

Jag önskar jag kunde säga till Emilia som precis kommit hem från USA att det ordnar sig. Att inte hetsa utan bara ta en sak i taget och du kommer vara nöjd med dig själv en dag. Det finns säkerligen folk som tycker jag har för stora lår eller för breda höftben eller konstiga armar eller för mycket kropsfett. Men jag är nöjd, och det syns i hur jag håller mig själv. Och inget känns bättre än det.

Den senaste tiden har mina uppdateringar fokuserat på träning, har jag märkt. Ska sanningen fram är jag i ett sådant flow just nu. Efter mitt knä blivit bra känner jag mig så stark och motiverad. Jag ser fram emot att gå till gymmet och det är så kul! Så det reflekteras i min blogg... hur som helst, detta gjorde hela min dag när jag såg det här på facebook i morse!

Nu har han dock blivit erbjuden, och tackat ja, till ett nytt jobb. Han kommer bli chef för alla personliga tränare på mitt gym - vilket är ett stort steg upp i kedjan. Han tvekade länge om han skulle ta jobbet eller inte. Jobbet innebär att han inte längre kan träna sina kunder, då han kommer jobba på andra ställen på gymmet. Det är så klart jättetråkigt att han inte kommer vara min PT längre, men han har hjälpt mig så mycket på vägen redan.

Han erbjöd sig dock att hjälpa mig med träningen gratis om vi är på gymmet samtidigt, vilket var generöst. Hur som helst. Jag ska träna med honom imorgon och på fredag, sedan stänger han sitt schema. Förhoppningsvis kan han rekommendera en tränare som passar mig. Men tråkigt, det är det allt...

Redo för en morning hike.

De nya skorna var på!

Jag mötte up Caitlyn vid look out mountain och vi knallade upp.

Jag orkade inte gå till gymmet, så jag körde core hemma istället. Med en hund som var väldigt intresserad av vad jag gjorde...

Idag var jag till heaven of work out clothes. Dick's Sporting Goods. Jag hade lovat mig själv att inte gå till skoavdelningen för jag har ju ett par bra joggingskor... men, not so much. Hamnade där ändå... här är mina inköp!

Nikes sektion.

Ny tröja.

Sportbh. På REA! Händer inte ofta.

Hårband.

Och så klart mina snygga skor jag inte kunde lämna butiken utan. Allting jag köpte var Nike, vilket var lite kul. Jag tycker de har snyggast träningskläder, och bekvämast tights! Under Armour har också mycket snyggt, men lite dyrare på vissa kläder. Hur som helst. Motivation att gå till gymmet snygg imorgon!

Några av er har frågat om jag går ner i vikt fortfarande. Svaret på det är nog nej. Jag väger nu 58 kilo +/- beroende på olika dagar och tillfällen så klart. Det har jag vägt i ca två-tre månader nu. Jag är bara 1.63 m lång så det är en okej vikt för min längd. Enligt LA Fitness mått ligger jag nu på "idealvikt." Hur idealt det är tycker jag är alldeles upp till var och en.

Jag jobbar inte aktivt för att gå ner i vikt, utan jag tränar för att bli starkare och forma till min kropp. Mitt mål är att få starkare armar och axlar, samt att tona till dem lite. Magen är rätt stark som det är, men det skulle ju vara kul med några diskreta magrutor! Hehe.

Jag känner mig ibland väldigt oproportionelig och tycker fortfarande att det finns en hel del som jag "måste" jobba på. Men ibland när jag har en dålig dag eller känner mig allmänt "ful" så brukar jag tänka efter. Som jag ser ut idag skulle jag ha dödat för direkt när jag kom hem från USA. Det handlar inte om hur man ser ut, utan om man är nöjd med hur man känner sig. Det spelar ingen roll vad vågen visar. Må bra istället. Det är inte det lättaste alla dagar och jag är inte hundra procent nöjd varje dag. Långt ifrån.

Idag körde jag tjugo minuter jobbig konditionsträning, sedan några benövningar. Lunges med vikter, sumo squats med olika vikter (30, 15 & 10 lbs) och one-legged squats. Jag var riktigt svettig efteråt. Man behöver inte träna i en och en halv timme för att vara effektiv. Jag kom hem och lagade mat, fläskkotlett med ugnsgratinerade morötter och sallad. Hade inte ett knyst hemma förutom det. Jag åt som en häst. Det är sjukt hur mycket jag äter när jag tränar. Men, man blir ju hungrig! Imorgon ska jag träna med min PT. Sist gjorde vi mage, så det blir rygg imorgon.

Hej! Jo, det var ju sagt att jag och CJ skulle springa marathon igår. När jag kom hit i augusti så klarade jag inte av att jogga. Det var så varmt och torrt i luften fram till oktober, ungefär. I och med flytten och skolan så kände jag då att jag inte vill börja träna för att springa ett marathon, då jag tyckte det var för sent att börja. Nu har jag sprungit en del och vant mig mer med klimatet (det är så torrt i luften att man får ont i halsen och så, jag springer med tuggummi för att inte börja hosta, haha..) Men kanske kan jag sikta på ett marathon senare i år, eller nästa år? För CJ:s del så fanns det helt enkelt inte tid mellan skola, 32 timmar jobb i veckan och även brottartränare på kvällarna utöver det. Men förhoppningsvis kan vi göra det någon gång i alla fall! Jag är så klart lite besviken då det skulle vara otroligt häftigt att springa ett marathon!

CJ är hos en kompis och tittar på nån hypead footballmatch ikväll. Han tog med sig Ripley så det är bara jag hemma. Jag passade på att städa och torka golven. Jag har även hunnit med en joggingtur idag. Det var 23 plusgrader här idag, så det var perfekt väder. Jag körde även ett mördarpass med min tränare igår. Vi körde mage med tyngre vikter än vanligt. Det var inte skönt när Ripley hoppade på mig i morse, om jag säger så. Nu ska jag titta på film till CJ kommer hem, sedan ska vi beställa pizza.

Angående träningen så har jag tränat mycket, hårt och mycket. Jag har inte bara tränat mage mage mage, utan hela kroppen. Jag tror inte på punktförbränning, utan tränar du hela kroppen så faller bitarna på plats sedan. Så ena dagen tränar jag ben/rumpa, andra dagen armar/axlar, andra dagen mage/rygg/bröst osv. Sedan joggar jag och tränar kondition på andra sätt. Så, jag har liksom inte bara fokuserat på magen. Angående kosten så äter jag allting, men oftast fullkorn när det gäller kolhydrater. Mycket grönsaker och rotfrukter, och kött så klart. Mycket kyckling och vilt (!) har jag och CJ ätit på sistone. Jag äter inte "lätta" produkter, utan väljer hellre lite fetare yoghurt för att känna mig mätt längre. Jag äter oftast inte bröd till frukost, utan oftast yoghurt eller ägg. Självfallet äter jag godis eller glass ibland, men inte varje dag. Det finns liksom inget recept för att ha hamnat där jag är. Bara hårt jobb och beslutsamhet.

Igår tränade jag det roligaste passet så här långt med min PT. I set av tio gjorde vi:

Burpees, squat jumps, push-ups, toe touch sit ups, plank jacks, half-squat jump with touch, jumping lunges. Vila 25 seunder, börja om. Så många omgångar som jag orkade, så fort som möjligt, i tjugo minuter. Svetten bara rann. Sedan avslutade vi med armar/axlar med dumbells på en balansplatta med böjda ben som skakade och skakade. Idag gör det ont i benen ska jag tala om för er. Han har pushat mig riktigt hårt att göra armhävningar på sista tiden. På fötterna. Inget annat gäller för honom. Mina stackars armar.

Jag tränade med Frank idag, min PT. Vi tränade även i tisdags. Han fick nyss om att jag inte hade träningsvärk efter träningarna, så i tisdags körde vi ett mördarpass med bicep/tricep. Jag har aldrig, och då menar jag aldrig, haft sådan värk i armarna. Det är bortom träningsvärk. Det gör ont. Så idag körde vi ben, och det var squats och massa annat "kul". Hur som helst. Till mitt syfte. Jag är så glad att jag tränar med honom. Han tränar mig efter vad jag behöver. Inte bara som en kund, som många andra gör.

Idag efter tränignen så gav han mig mina nycklar och min mobil som han brukar ha när vi tränar. Han såg att jag hade ett Yogurtini (frozen yogurt) VIP kort på nycklarna. Han tittar på mig och skakar på huvudet på skoj. Jag säger "du vet att du gillar yogurtini, jag vet nog att du går dit ibland." Han drar upp tröjan och säger "du tror det?" Samtidigt spänner han magmusklerna. Herre min skapare. Jag blev nästan uppenbart generad. Jag brukar inte bli imponerad men de var så definerade. Hehe. Berätta in för C, okej?

Jaja. På mitt initiativ så vägde jag mig idag. Frank har aldrig sagt åt mig att väga mig för han säger att det inte spelar någon roll. Jag har muskler och jag vet att jag äter hälsosamt och lever hälsosamt. Jag har varken gått upp eller ner i vikt sedan jag vägde mig sist vilket var för några veckor sedan. Jag är så glad att jag äntligen börjar komma till rätta här borta med allting. Det känns bra nu. Jag har börjat släppa hetsen och det är så skönt att slippa tänka på det! Och jag är så glad att jag har min PT som är där för att guida mig. Och inte nån jävla idiot som försöker hetsa mig ner i vikt. Jag är glad att min PT fokuserar på mig och min styrka, istället för hur jag "kan se ut." (Förrsten, min förra PT fick sparken från gymmet!)