yoga
Yogan var ju skitkul! Jag höll på att somna under avslappningen men förutom det är jag så gott som frälst. Jag ska dit nästa onsdag igen!
Annars känner jag mig lite vilsen. Jag har nämligen inte pratat med CJ idag. Jag har blivit väldigt bortskämd med att prata med honom varje dag, åtminstone bara ett litet tag i alla fall. Det har bara gått en dag förut utan att vi pratat. Men som sagt så gick det inte hop med skola, jobb, träningar osv idag med tidsskillnader och allting. Men imorgon klockan 09.00 får jag prata med min snygga amerikan igen!
Nu väntar bädden. Jag börjar inte förrän 12.00 imorgon men som sagt, date klockan 09.00. Något får man ge för att prata med sin pojkvän :) Imorgon har jag för övrigt affärsjuridik i 4,5 timme. Score. Eller inte.
PUSS på er!
Annars känner jag mig lite vilsen. Jag har nämligen inte pratat med CJ idag. Jag har blivit väldigt bortskämd med att prata med honom varje dag, åtminstone bara ett litet tag i alla fall. Det har bara gått en dag förut utan att vi pratat. Men som sagt så gick det inte hop med skola, jobb, träningar osv idag med tidsskillnader och allting. Men imorgon klockan 09.00 får jag prata med min snygga amerikan igen!
Nu väntar bädden. Jag börjar inte förrän 12.00 imorgon men som sagt, date klockan 09.00. Något får man ge för att prata med sin pojkvän :) Imorgon har jag för övrigt affärsjuridik i 4,5 timme. Score. Eller inte.
PUSS på er!
skype date
Skypedate med världens bästa pojkvän innan jag går och lägger mig. <3
i'm holding on with all I have
46 days until I get to see you.
Kan jag sakna dig mer? Nej.
SEDONA
Jag har alltid velat åka till Sedona, AZ, sedan alla berättade för mig att det är så vackert där. Så, när jag åker till Phoenix i oktober lovade Christopher att vi ska åka dit! Åh!
08-29-2008 <3
Idag fick jag ett dussin rosor av min underbara pojkvän! På något vis hade han beställt dem från USA och ett bud kom hit med dem i morse. Vi har nämligen varit tillsammans i ett år idag! Jag älskar dig, Christopher James Sisson <3
ett mer samlat inlägg
Ett lite mer samlat inlägg!
Christopher hade planerat att överraska mig och komma hit till jul, men han kunde inte hålla sig så det slutade med att han berättade. Så sött! Han ska köpa biljetten ikväll, och han kommer komma runt den 17-19 december, inte klart vilken dag. Sedan stannar han till ungefär 3:e januari. Han var dock tvungen att ringa skolan innan han visste säkert :) Men imorgon vet jag nog! Jag är så glad! Han är exalterad över att få se snö, haha! Så förhoppningsvis har vi väl snö i december.
That's it for now. Min presentation är klar och nu är jag helt slut. Jag var på min första teorilektion idag, mest information.. PUSS
Christopher hade planerat att överraska mig och komma hit till jul, men han kunde inte hålla sig så det slutade med att han berättade. Så sött! Han ska köpa biljetten ikväll, och han kommer komma runt den 17-19 december, inte klart vilken dag. Sedan stannar han till ungefär 3:e januari. Han var dock tvungen att ringa skolan innan han visste säkert :) Men imorgon vet jag nog! Jag är så glad! Han är exalterad över att få se snö, haha! Så förhoppningsvis har vi väl snö i december.
That's it for now. Min presentation är klar och nu är jag helt slut. Jag var på min första teorilektion idag, mest information.. PUSS
DECEMBER
Christopher hade ett weak moment för fem minuter sedan och berättade att han kommer hit i december. Egentligen skulle han överraska mig men han berättade. AAAAH JAG ÄR SÅ GLAD!!!!!!
om jag ens kunde förklara
Jag saknar dig så mycket så det inte finns ord för det.
Nu känns allt sådär hopplöst. Hur fan ska vi ens kunna vara tillsammans när vi bor på olika kontinenter? Hur mycket kan jag gråta av saknad? Hur i hela världen ska jag orka vänta till oktober?
Det är då jag biter ihop, läser alla fina kommentarer jag får av er och det är då jag fattar att det är värt det. Atlanten är bara ett hav. Känslan när han håller om mig, när jag får somna brevid honom, när han stryker håret från mitt ansikte, allting är värt det.
Det är då jag biter ihop, läser alla fina kommentarer jag får av er och det är då jag fattar att det är värt det. Atlanten är bara ett hav. Känslan när han håller om mig, när jag får somna brevid honom, när han stryker håret från mitt ansikte, allting är värt det.
fråga om mig och CJ
Vad har du och din pojkvän för planer? Flyttar du dit?
Ska jag vara ärlig har vi inte planerat än. Visst pratar vi om att jag ska komma dit för college och så, men än känns det dumt att planera två år framåt. Jag ska gå klart gymnasiet i Sverige, sedan får vi se. Vi vet ju inte vad som kommer hända mellan oss heller. Kanske gör vi slut innan jag gått ut gymnasiet. Men visst finns drömmen om att jag ska flytta dit, det gör den allt. Men som det ser ut just nu så ses vi i oktober och beroende på skolan/lov/pengar kanske han kommer hit i december. :)
Ska jag vara ärlig har vi inte planerat än. Visst pratar vi om att jag ska komma dit för college och så, men än känns det dumt att planera två år framåt. Jag ska gå klart gymnasiet i Sverige, sedan får vi se. Vi vet ju inte vad som kommer hända mellan oss heller. Kanske gör vi slut innan jag gått ut gymnasiet. Men visst finns drömmen om att jag ska flytta dit, det gör den allt. Men som det ser ut just nu så ses vi i oktober och beroende på skolan/lov/pengar kanske han kommer hit i december. :)
min berättelse!
Min berättelse har blivit publicerad på utbytesstudent.se .. TACK! :)
http://www.utbytesstudent.se/index.php/utb_main/info_mall/jag_blev_kaer_..._i_min_vaerdbror
Klicka på länken för att läsa!
there's no place else I could be but here in your arms
I miss you like crazy
Långdistansförhållande, funkar det?
Jag får många olika reaktioner från folk när jag säger att min pojkvän bor i USA. Oftast inte de mest positiva. "Det kommer aldrig hålla" eller "tror du själv att det kommer funka?" är de vanligaste.
Att vara tillsammans med någon på andra sidan jorden är inte lätt, långt ifrån. Jag är van att somna brevid honom varje natt, vakna brevid honom varje morgon och träffa honom varje dag. Helt plötsligt är vi på olika kontinenter.
Vi pratade mycket om hur det skulle bli med oss när jag skulle åka hem. Vi hade varit tillsammans i tio månader när jag åkte hem. Ingen av oss ville göra slut då vi båda var kära i varandra. Vad är poängen med att göra slut då? Visst är det väldigt påfrestande att vara kär i någon man inte kan träffa och inte kan vara med, men vi tyckte inte det var värt att göra slut bara för vi var på olika kontinenter?
Genom Skype, MSN och internationella telefonkort pratar vi minst en gång om dagen, och det har vi gjort i en månads tid. Visst är det tidigt in i vårt långdistansförhållande att säga att det fungerar utmärkt och att det kommer hålla. För det vet vi inte. Vi vet inte om detta kommer hålla. Kanske är vi tillsammans i flera år till, kanske gör vi slut nästa vecka eller om ett år? Precis som med vilket annat förhållande som helst vet vi inte vad som kommer hända.
En kvinna jag träffade på planet hem till Sverige hade själv varit utbytesstudent i USA och träffat en kille. De var tillsammans i ett år, hon flyttade hem och gick klart skolan. Efter sin student flyttade hon tillbaka till sin kärlek, och nio år senare var de gifta och hade en dotter på ett år. Hon sa att är det verkligen värt att satsa på, ta chansen och lyssna på ditt hjärta.
En tjej jag pratat med här i Sverige hade ett långdistansförhållande med en kille fem timmar bort. De funkade i ett år, sedan gjorde de slut då det var för påfrestande att bara kunna träffas varje helg.
Jag är mycket medveten att det kan gå åt skogen, lika mycket som jag är medveten om att det kan hålla. Vad jag också vet är att jag är sjutton år, har hela livet framför mig och just nu är jag kär i en kille på andra sidan jorden. Jag är inte naiv och tror att vi kommer gifta oss, ha två söta barn och bo i ett stort hus tillsammans.
Vem vet vad som kommer hända under de två kommande åren som jag har kvar av gymnasiet? Vem vet vad som kommer hända i framtiden? Vi tar en dag i taget och ser vart de för oss. Jag hoppas med hela mitt hjärta att vi håller ihop ett bra tag till, även om det är så jobbigt att jag bara gråter av saknad vissa kvällar.
Trots de negativa kommentarerna om att det inte kommer hålla eller om att det är ett hopplöst försök, så gör det inte mig mindre kär. Jag är kär, så är det bara. Vad ni än säger, ändrar det inte vad jag tycker. Sedan får vi vad som händer i framtiden.
_______
Och ett stort tack till alla er som lämnar en positiv kommentar, bara något så litet som "jag tror ni fixar det här." Eller"snart ses ni igen, tänk positivt" gör mig så glad när saknaden blir för stor. Never stop believing.
Att vara tillsammans med någon på andra sidan jorden är inte lätt, långt ifrån. Jag är van att somna brevid honom varje natt, vakna brevid honom varje morgon och träffa honom varje dag. Helt plötsligt är vi på olika kontinenter.
Vi pratade mycket om hur det skulle bli med oss när jag skulle åka hem. Vi hade varit tillsammans i tio månader när jag åkte hem. Ingen av oss ville göra slut då vi båda var kära i varandra. Vad är poängen med att göra slut då? Visst är det väldigt påfrestande att vara kär i någon man inte kan träffa och inte kan vara med, men vi tyckte inte det var värt att göra slut bara för vi var på olika kontinenter?
Genom Skype, MSN och internationella telefonkort pratar vi minst en gång om dagen, och det har vi gjort i en månads tid. Visst är det tidigt in i vårt långdistansförhållande att säga att det fungerar utmärkt och att det kommer hålla. För det vet vi inte. Vi vet inte om detta kommer hålla. Kanske är vi tillsammans i flera år till, kanske gör vi slut nästa vecka eller om ett år? Precis som med vilket annat förhållande som helst vet vi inte vad som kommer hända.
En kvinna jag träffade på planet hem till Sverige hade själv varit utbytesstudent i USA och träffat en kille. De var tillsammans i ett år, hon flyttade hem och gick klart skolan. Efter sin student flyttade hon tillbaka till sin kärlek, och nio år senare var de gifta och hade en dotter på ett år. Hon sa att är det verkligen värt att satsa på, ta chansen och lyssna på ditt hjärta.
En tjej jag pratat med här i Sverige hade ett långdistansförhållande med en kille fem timmar bort. De funkade i ett år, sedan gjorde de slut då det var för påfrestande att bara kunna träffas varje helg.
Jag är mycket medveten att det kan gå åt skogen, lika mycket som jag är medveten om att det kan hålla. Vad jag också vet är att jag är sjutton år, har hela livet framför mig och just nu är jag kär i en kille på andra sidan jorden. Jag är inte naiv och tror att vi kommer gifta oss, ha två söta barn och bo i ett stort hus tillsammans.
Vem vet vad som kommer hända under de två kommande åren som jag har kvar av gymnasiet? Vem vet vad som kommer hända i framtiden? Vi tar en dag i taget och ser vart de för oss. Jag hoppas med hela mitt hjärta att vi håller ihop ett bra tag till, även om det är så jobbigt att jag bara gråter av saknad vissa kvällar.
Trots de negativa kommentarerna om att det inte kommer hålla eller om att det är ett hopplöst försök, så gör det inte mig mindre kär. Jag är kär, så är det bara. Vad ni än säger, ändrar det inte vad jag tycker. Sedan får vi vad som händer i framtiden.
_______
Och ett stort tack till alla er som lämnar en positiv kommentar, bara något så litet som "jag tror ni fixar det här." Eller"snart ses ni igen, tänk positivt" gör mig så glad när saknaden blir för stor. Never stop believing.
jag längtar & jag har min flygbiljett! <3
När saknaden efter mina nära och kära i USA blir för stor tar jag fram min älskade yearbook och läser alla fina hälsningar..
...eller så beställer jag en flygbiljett till Phoenix med mammas kreditkort!
Haha. Skämt åsido! Nu har jag i alla fall bokat min flygbiljett. Jag är så glad och exalterad! Mellan den 22-31 Oktober är jag tillbaka i Phoenix. Det om att den betalades med mammas kort är faktiskt sant, dock kommer hon få tillbaka varje öre när jag får min lön! Men ska jag ha biljetten relativt billig måste jag boka i god tid. Tack mamma för hjälpen!
Det är bara 81 dagar kvar idag. Eller, 11 veckor och fyra dagar som låter mycket mindre! Gud vad jag längtar.
PUSS PÅ ER!
stop there and let me correct it!
Welcome back, Panic! At The Disco. Detta är ju skitbra!
http://supjustin.com/index.php?option=com_content&view=article&id=256:stream-panics-new-perspective
Jobb som vanligt idag och veckan ut. Jag orkar och vill inte en dag till, men vad gör man inte för pengarna? Bara en vecka och några dagar kvar.
Annars är det väl som vanligt. Jag saknar C som en galning. Ni vet när man bara vill prata om något som hänt under dagen, man tar upp telefonen och ringer? Att jag inte kan göra det är det som irriterar mig mest med allt detta. Jag kan inte ens ringa honom när jag vill. Hur som helst så fick jag skype med honom i morse innan jobbet, det är alltid något.
Jag vill bara sätta mig på första bästa plan och strunta i allt. Helt plötsligt när jag står på jobbet och krattar eller rensar ogräs med ipoden på, så kommer en låt och vips kommer massa minnen upp i huvudet. Alltingen ler jag världens största leende eller så står jag där med gråten i halsen. Oftast det sistnämda. Ingen sa att det här skulle vara lätt... jag vet. Det verkar säkert som jag bara bloggar om positiva saker, men truth be told, att vara tillsammans med någon på andra sidan jorden är sjukt påfrestande och det är verkligen inte alltid en dans på rosor. Igår spenderade vi femton minuter på skype genom att vara irriterade på varandra, över världens minsta sak. Men, vill vi kan vi! Det finns inget som är så mysigt som att svara i telefonen och höra "Hi Baby!!" ... Imorgon har vi varit tillsammans i 11 månader <3
http://supjustin.com/index.php?option=com_content&view=article&id=256:stream-panics-new-perspective
Jobb som vanligt idag och veckan ut. Jag orkar och vill inte en dag till, men vad gör man inte för pengarna? Bara en vecka och några dagar kvar.
Annars är det väl som vanligt. Jag saknar C som en galning. Ni vet när man bara vill prata om något som hänt under dagen, man tar upp telefonen och ringer? Att jag inte kan göra det är det som irriterar mig mest med allt detta. Jag kan inte ens ringa honom när jag vill. Hur som helst så fick jag skype med honom i morse innan jobbet, det är alltid något.
Jag vill bara sätta mig på första bästa plan och strunta i allt. Helt plötsligt när jag står på jobbet och krattar eller rensar ogräs med ipoden på, så kommer en låt och vips kommer massa minnen upp i huvudet. Alltingen ler jag världens största leende eller så står jag där med gråten i halsen. Oftast det sistnämda. Ingen sa att det här skulle vara lätt... jag vet. Det verkar säkert som jag bara bloggar om positiva saker, men truth be told, att vara tillsammans med någon på andra sidan jorden är sjukt påfrestande och det är verkligen inte alltid en dans på rosor. Igår spenderade vi femton minuter på skype genom att vara irriterade på varandra, över världens minsta sak. Men, vill vi kan vi! Det finns inget som är så mysigt som att svara i telefonen och höra "Hi Baby!!" ... Imorgon har vi varit tillsammans i 11 månader <3
christopher james sisson
I MISS YOU I MISS YOU I MISS YOU SO MUCH
haha!
Jag och C pratade i telefon här om dagen, han hade läst en lista jag laggt up på myspace. Ser ni vad han hotar med? Haha!
C: You've never seen the wedding singer?
E: No.
C: Are you kidding me?
E: No. I've never seen it.
C: That's it. I'm breaking up with you!
E: I can't believe you!
C: You've never seen the wedding singer?
E: No.
C: Are you kidding me?
E: No. I've never seen it.
C: That's it. I'm breaking up with you!
E: I can't believe you!
thinking of your 'til it hurts
Ikväll är en sådan kväll då jag bara vill ligga i sängen och gråta. Jag känner mig ensammast i världen.
I miss you so so much
I miss you so so much
I miss you so much it hurts
Äntligen helg! Det har varit en lång vecka. Igår råkade vi hamna i en liten bilolycka också. Vi körde in i rondellen och en annan bild kom från andra hållet och vattenplanade och körde rakt in i bak på bilen och på släpet. Släpet flög runt och bilen ryckte till som någon lyfte den åt sidan. Släpet är helt förstört men ingen skadades ju :)
Så nu har jag ont i hela kroppen efter en veckas slit med sopen, krattan och rensjärnet. Men jag får ju pengar för det hela, så vad klagar jag på egentligen?
Idag har jag saknat C fruktansvärt mycket. Vi pratade idag innan jag åkte till jobbet så det förgyllde min fredag. Men idag när jag krattade dök småsaker upp i mitt huvud, typ som när vi var i the mall och han klagade på att jag drog in honom i olika affärer, eller när vi var och kampade i Bartlett osv.. Uh, varför är USA så långt borta?
_____
And you're always in my heart, always on my mind...
Keith Urban - Only You Can Love Me This way
Så nu har jag ont i hela kroppen efter en veckas slit med sopen, krattan och rensjärnet. Men jag får ju pengar för det hela, så vad klagar jag på egentligen?
Idag har jag saknat C fruktansvärt mycket. Vi pratade idag innan jag åkte till jobbet så det förgyllde min fredag. Men idag när jag krattade dök småsaker upp i mitt huvud, typ som när vi var i the mall och han klagade på att jag drog in honom i olika affärer, eller när vi var och kampade i Bartlett osv.. Uh, varför är USA så långt borta?
_____
And you're always in my heart, always on my mind...
Keith Urban - Only You Can Love Me This way
late night skype dejt (one oh three days to go baby!)
Jag fick min late night skype dejt tillslut. Det här med att gå och lägga sig i tid funkade ju inte riktigt, eller hur?
Jag hängde med Jess ikväll, vi hade trevligt. C ringde så sött min mobil, han ringer ibland från anonym, så varje gång ett anonymt nummer ringer mig, så svarar jag "hello." Ibland när det är svenska människor på andra änden måste de ju tro att jag är dum i huvudet. Oh.
Dax att sova. Puss
<3
Jag hängde med Jess ikväll, vi hade trevligt. C ringde så sött min mobil, han ringer ibland från anonym, så varje gång ett anonymt nummer ringer mig, så svarar jag "hello." Ibland när det är svenska människor på andra änden måste de ju tro att jag är dum i huvudet. Oh.
Dax att sova. Puss
<3
we are better together
"Life is not measured by the number of breaths we take, but by the number of moments that take our breath away."
Regnet då? Hur mysigt är det på en skala? Idag upptäckte jag att mina fönster har misslyckats med sitt syfte här i livet. De håller nämligen inte för de regn som fallit över Gävle! Hela min fönsterbräda var alldeles blöt, så nu är den dekorerad med fin fina handdukar, i olika färger såklart. Jag får allt ta och ringa och klaga hos Gavlegårdarna.
Jag har redan fått prata med C idag också. Vanligtvis jobbar han till 23.00 vår tid (damn that stupid 9 hour difference!) men idag var han ledig. Som sagt så ställer tidsskillnaden till det. Nästa vecka börjar jag jobba också, så jag kommer väl vara död efter jobb och somna runt tio, då han inte ens kommit hem från jobbet än. Vi får se hur detta ska fungera. När jag var i USA köpte jag internationella telefonkort, laddat med 10 dollar, och så kunde jag ringa till en hemtelefon i ca 260 minuter eller så, till Sverige. Tydligen finns inget lika bra alternativ i Sverige?
Idag har varit en jobbig dag. Jag menar, vanligtvis brukar jag hålla mig sysselsatt med diverse saker under dagarna, men idag har jag bara suttit hemma hela dagen och därav hunnit tänka på hur mycket jag saknar C. Vissa dagar är det "men vadå, det är bara 100 some dagar till vi träffas igen," medan andra dagar känns det "100 dagar är verkligen lång tid." No one said this was gonna be easy. Att han sen säger, det första han gör, när vi pratar är "Hi baby, god I miss you so much today" gör ju det inte bättre. Men ack så gulligt det är :)
Imorgon blir det nog träning igen... jag ska vara fit när jag åker till Phoenix i Oktober (en mexico resa är nämligen i planeringsstadiet.) Vi får väl se hur det går!
Justja, jag hittade massa söta bilder från Hollywood resan och lite annat också, som jag inte publicerat. Det gör jag nu.
Regnet då? Hur mysigt är det på en skala? Idag upptäckte jag att mina fönster har misslyckats med sitt syfte här i livet. De håller nämligen inte för de regn som fallit över Gävle! Hela min fönsterbräda var alldeles blöt, så nu är den dekorerad med fin fina handdukar, i olika färger såklart. Jag får allt ta och ringa och klaga hos Gavlegårdarna.
Jag har redan fått prata med C idag också. Vanligtvis jobbar han till 23.00 vår tid (damn that stupid 9 hour difference!) men idag var han ledig. Som sagt så ställer tidsskillnaden till det. Nästa vecka börjar jag jobba också, så jag kommer väl vara död efter jobb och somna runt tio, då han inte ens kommit hem från jobbet än. Vi får se hur detta ska fungera. När jag var i USA köpte jag internationella telefonkort, laddat med 10 dollar, och så kunde jag ringa till en hemtelefon i ca 260 minuter eller så, till Sverige. Tydligen finns inget lika bra alternativ i Sverige?
Idag har varit en jobbig dag. Jag menar, vanligtvis brukar jag hålla mig sysselsatt med diverse saker under dagarna, men idag har jag bara suttit hemma hela dagen och därav hunnit tänka på hur mycket jag saknar C. Vissa dagar är det "men vadå, det är bara 100 some dagar till vi träffas igen," medan andra dagar känns det "100 dagar är verkligen lång tid." No one said this was gonna be easy. Att han sen säger, det första han gör, när vi pratar är "Hi baby, god I miss you so much today" gör ju det inte bättre. Men ack så gulligt det är :)
Imorgon blir det nog träning igen... jag ska vara fit när jag åker till Phoenix i Oktober (en mexico resa är nämligen i planeringsstadiet.) Vi får väl se hur det går!
Justja, jag hittade massa söta bilder från Hollywood resan och lite annat också, som jag inte publicerat. Det gör jag nu.