take my hand tonight, let's not think about tomorrow.

Det var ett tag sedan jag skrev nu. Har inte haft ork. Jag har inte ens haft ork att titta på avenged sevenfold dvdn jag köpte. Nåja. De senaste dagarna har varit lite... jag vet inte vad de har varit, men jag har ialla fall inte haft så otroligt roligt.

Det hela började med att jag har problem att hänga med i min engelska klass, min lärare är känd för att på ren svenska hata europeer och folk som inte är från usa. Det finns en term för det men jag tänker inte skriva det här, och jag tänkter inte påstå något sådant - men det går vissa rykten på skolan som ingen har undgått.

Hur som helst så har jag känt under en tid att jag inte hänger med i tempot, så jag har frågat om hjälp. Just nu är det gamla skrifter från 1600 talet som vi ska analysera - och jag har problem med att förstå den gamla engelskan. Jag har verkligen försökt, och frågat om extra hjälp - vilket jag inte fått, för hon är inte villig att hjälpa mig. Så jag tänkte att jag skulle vänta till vi hade vårt första test, och om jag inte klarar testet vet jag att jag måste få extra hjälp - eller byta till en annan klass där läraren är villig att hjälpa mig.

Hur som helst så berättade hon om testet igår, det skulle vara ett seminarium där vi disskuterar allting vi har gjort såhär långt. Ett av problemen i det är att jag var inte här för ett helt kapitel, det var innan jag ens kom till USA. Så min första dag frågade jag henne om det var något jag behövde ta igen, eftersom jag missat några veckor. Hon sa då att det inte var någon mening i att jag skulle jobba ikapp det, för det skulle ändå inte komma på något test.

Igår pratade jag med henne igen och sa att jag inte förstår hur jag ska kunna klara testet om vi ska disskutera saker som jag inte varit här för. Då sa hon att jag skulle allt ha tagit anteckningar från mina klasskamrater min första dag. Jag blev otroligt arg, men förklarade väldigt snällt att hon själv sagt att jag inte skulle bry mig om det. Jag fick ett "okej, jag kan inte göra så mycket åt saken - du ska fortfarande ta testet imorgon".

Det värsta är att testet är inför hela klassen, vi sitter i en ring, ett visst antal person - och disskuterar. De övriga, som inte tar testet, observerar och tar anteckningar på hur väl man gör under testet. Så imorgon kommer jag sitta inför hela min engelska klass och totalt misslyckas och alla kommer se det - på grund av att min lärare är en jävla dum idiot som inte är villig att hjälpa mig för att jag inte är amerikan.

Ursäkta påhoppet, men jag är inte den enda som har det här problemet. Så igår bröt jag ihop. Jag känner mig som ett totalt misslyckande för att jag inte förstår, och att min lärare inte hjälper mig gör inte det hela bättre. Jag har frivilligt valt att göra det här, jag är här för att lära mig saker och jag gör mitt bästa för att anpassa mig till en helt ny livsstil - men jag kan inte göra det fullt ut om folk inte är villiga att möta mig halvvägs.

Hur som helst så bröt jag ihop framför CJ igår, han ringde Cindy och där har vi en människa som inte alls var glad över vad som hänt. Hon mejlade min lärare och ingenting hände i stort sätt. Så idag gick jag och pratade med min studievägledare och det ser ut som att jag kanske kommer byta klass. För jag vill inte gå till skolan varje dag och känna att min lärare inte gillar mig och inte är villig att hjälpa mig.

Sen försökte jag prata med en annan lärare på skolan, och hon sa "jag ser inte vad problemet är - du pratar bra engelska, du har nästan ingen accent, så man kan inte tro att du inte förstår det här." Visst, jag kanske pratar bra engelska med det betyder inte att jag förstår allting. De andra studenterna i min klass har pratat engelska sen de lärde sig prata och de har studerat engelska mycket längre än vad jag har gjort. Jag kanske inte har lika stark accent som de tyska utbytesstudenterna har (ta inte illa upp nu tyskar), men det betyder inte att jag förstår skrifter från 1700 talet.

Jag vet inte alls hur jag känner just nu. Jag är upprörd på grund av att min lärare väljer att inte hjälpa mig, när jag verkligen behöver hjälp, jag är arg för att hon tvingar mig ta ett test som jag inte förstår någonting av, samtidigt som hela klassen kommer observera - och hon vet att jag inte kommer klara testet. Jag är glad, för jag har en underbar värdfamilj som lyssnar på mig och stöttar mig när jag behöver det, och jag är förolämpad för att jag nekas hjälp för att jag är från en annan del av världen. (Hon har inte sagt detta rätt ut till mig - men det har givits hintar).

Många av er kanske tycker att det här inte är en big deal, men det är verkligen frustrerande när jag försöker mitt allra bästa och det jag får tillbaka är skit.

Visst, att vara en utbytesstudent är inte alltid lätt eller en dans på rosor - jag vet. Vissa av er tycker kanske att "det är en del av skolan - get over it, du måste göra det". Jag vet att jag måste göra det, men jag vet också att en lärare är där för att hjälpa en elev. Undervisa. För det är en lärares jobb. Och i det här fallet har hon inte gjort sitt jobb och jag tänker inte låta det vara. Det är min rätt att få hjälp.

Kommentarer
Postat av: Karin

Hej! Jag är också utbytesstudent, i Minnesota. Förstår verkligen vad du menar. Det är svårt att känna att man inte riktigt har någon som förstår en.



Ville bara skriva det. Det finns en annan svensk student i USA som läser din blogg! :)

Postat av: Ister

Du resonerar helt rätt.



Och du är inte dum, du är inte misslyckad. Du är bra!



Du är bra. Just nu når du inte upp till kraven som den läraren ställer, därför att du inte har haft möjlighet att förbereda dig på samma sätt som de andra.

Om du failar på testet är det läraren som inte har klarat sitt arbete; att ge dig möjlighet att komma ikapp. (Hur man kommer ikapp 16 år i språk är lite svårt...)



Du har varit där en månad.



Kramar!Kramar!

2008-09-24 @ 07:04:05
URL: http://blogg.aftonbladet.se/2354
Postat av: Gummifarbror

Vänta och se hur testet går. Som Ister säger: det är läraren som misslyckats om det går dåligt för dig.

Gräv inte ner dig. Byt klass och gör det så att du trivs. Skolresultaten behöver inte vara mer än att du klarar dig från att sändas hem.

2008-09-24 @ 09:21:12
Postat av: Matilda Flach

Du har helt rätt! Hoppas provet går så bra det kan. Jävla skit lärare!

2008-09-24 @ 09:26:10
URL: http://fflach.blogg.se/
Postat av: Zmilla

Jag har själv studerat i USA, dock var jag i CA och de måhända är lite annorlunda där, mer liberalt, men jag tänkte ändå dela med mig lite av mina erfarenheter.



I början på en ny skola i ett helt nytt land kan man känna sig väldigt liten och ensam och då är det ibland så att man inte ser att man faktiskt har rättigheter.



Den här läraren borde du för det första anmäla, inte ens i USA är sådant här OK. Men det kan ju vara jobbigt och svårt så jag förstår om du inte orkar det. Däremot ska du omgående be att få byta klass. Min erfarenhet är att många glömmer bort att ens modersmål inte är engelska, jag har också en bra accent och de flesta behandlade mig som en amerikan om du förstår vad jag menar.



Det brukar finnas tutors man kan anlita, tyvärr brukar man få lov att betala dem lite men har du den möjligheten kanske det är något. Tutors är ofta äldre elever som redan tagit den klassen som de lär ut. Det brukar finnas admissions office dit du kan gå som utbytes student och få hjälp.



Att bli illa behandlad är tyvärr en del av uni. livet. Jag vet hur det var då jag pluggade och man hade tre midterms samtidigt som gick i varandra, vissa professorer sa "inte mina problem, lös det bara" Men att en lärare systematisk försöker få dig att misslyckas är förstås inte alls okej.



Tänk så här, misslyckas du på provet - är det inte hela världen. Det kommer fler chanser och engelskan kommer, helt plötsligt sitter den där, det kan jag nästan lova.



Nästan alla jag stött på som varit utbytesstudenter eller dyl. upplever exakt samma känsla av hemlängtan och litenhet och hopplöshet, ungefär efter samma tid 3-6 veckor, det går över och det blir lättare i skolan.



Hoppas du inte stressar upp dig för mycket över provet. Lycka till!

2008-09-24 @ 11:13:14
URL: http://blogg.aftonbladet.se/49
Postat av: Monster

1) Du är bra!

2) Du har rätt!

3) Och kommentarerna ovan är så kloka och bra så jag kan inget mer tillägga.

4) Mer än att visa den j-vla kärringen att du vågar visa att hon är en inkompetent nolla! Försök att göra testet och gå stolt ut därifrån, det är inte ditt fel om hon dissar dig, du har gjort ditt bästa EFTER FYRA VECKOR I USA!!!

5) KRAM!

2008-09-24 @ 15:22:27
Postat av: Mickis

Din moster har helt rätt Emilia, visa henne vad du går för, även om det är jobbigt så kommer du klara av det. Du har alltid varit envis utav dig och jag tror inte att den envisan försvunnit.



Men jag lär ju säga att ditt blogginlägg skulle gett dig MVG i svenska iallafall.



Ta hand om dig och lycka till!

M

2008-09-24 @ 18:58:04
Postat av: Matilda Flach

Jag har gjort min intresse anmälan nu:)

2008-09-24 @ 21:35:57
URL: http://fflach.blogg.se/
Postat av: Tizzel

Hej!

Jag har varit utbytesstudent i USA när jag var 17 år, och jag känner igen mig jättemycket. Att man fixar engelska är en sak - men att att klara 1600-tals engelskan - det är en HELT annan sak!

Fortsätt ta upp med din lärare hur du känner! Det är bättre att prata om det än att sitta tyst och svälja... Klumpen i magen kommer bara att växa då. Man är redan lite utsatt genom att man är lite ensam och långt hemifrån...

Ta hand om dig! Lycka till!!

2008-09-25 @ 08:38:49
URL: http://blogg.aftonbladet.se/16528
Postat av: Emma

Kämpa på Billa! Du är stenhård ;)

2008-09-25 @ 21:40:00
URL: http://emmaberg.blogg.se/
Postat av: mai

jag tror på dig! :D

2008-09-26 @ 00:04:12
Postat av: Ellen

Sjuk lärare...det har man ju inte alls tänkt på, att man själv kan bli utsatt för rasistiska påhopp. Jag skulle också bryta ihop om jag skulle göra det där testet, usch! Hoppas du tänker på allt roligt du får göra i USA också och inte bara på engeslska lektionerna ;)

2008-09-29 @ 00:32:51
URL: http://ellens.devote.se
Postat av: Lisa Bp2a

hoppas att det gick bra! jag tänker på dig här hemma i Sverige. Jag tycker att det är bra att du försöker få hjälp med den dära läraren. Det är jobbigt när man stressar upp sig för saker i skolan, men vad gör det om hundra år? Ha det bra billa! :D

2008-10-01 @ 16:00:44

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (Syns ej)

URL:

Kommentar:

Trackback